Bra svar tack.
Vill bara förtydliga mig, uttryckte mig kanske som att det var en dålig fitting och det var isf fel.
Det blev bra trots att en envis gringubbe som jag nog inte var lätt att fitta när jag står där och vevar som en väderkvarn med trasigt axellager samtidigt som klubbåsikter fritt vädras ut över den artificiella nejden på en plastgardin.
Bara jag får till svingen igen och det håller i sig ett tag…
Jag ber om ursäkt om det blev luddigt.
En bra sving för mig är repeterbar och innanför “toleransen” för att det ska vara möjligt att få in bollträffen “mitt i”.
Egentligen oavsett hur svingen ser ut (Rory eller Jim Furyk), bara den håller sig inom “ramarna för repeterbarhet”. Alltså, jag tror det behövs en viss nivå på svingens kvalitet (repeterbarhet) för att det ska vara möjligt att “fixa in” bollträffen. Tills dess är det kanske bättre att svingträna?
Det jag försöker säga är att en riktigt dålig sving (som inte är repeterbar och man gör alltså olika varje gång man svingar) inte kan avhjälpas med utrustning m.a.p. att träffa “mitt i”.
Återigen, jag spekulerar och gissar i det här ämnet (förutsättningar för att möjligen kunna slå bollen “mitt i”). Detta eftersom min kunskap är begränsad. Jag kan inte kravspecen.
Svingen i sig är egentligen ett annat ämne och utanför den här tråden.
Med det sagt så finns det såklart svingar som främjar en viss skruv åt ena ett andra hållet men jag tror det spelar en mindre roll om målet är att träffa “mitt i”.
Som sagt, det går att ta greppet repeterbart även om det är för svagt eller för starkt. Det går att svinga repeterbart både under eller över svingplanet men det här tror jag spelar en mindre roll för en bollträff “mitt i”. Lite som @Egon var inne på när han berättade om sin kompis lite högre upp i tråden.
Det är förmodligen ingen som vill se men jag lägger in det iaf. Nedan är resultatet från egen testning och från när jag var hos Brejan. Samtliga klubbor är slagna med 3-5 svingar/bollar med J7 (hos Brejan var det J6). Jag ber om ursäkt för den dåliga bildkvalitén.
Egen testning. Två olika klubbor som testades tidigt i våras (maj). Det är Titleist CB (718) och Titleist AP2
Egen testning. På hemmaklubben och den här ingick i en serie av tester.
Samma som ovan. Här blandas några olika klubbhuvuden. I huvudsak var det Titleist T100 J7 som jag testade med olika skaft.
När jag testat ett varv med 3 slag på varje ovan så testade jag om några av klubborna för att se om det var ett engångstillfälle.
När jag kom till Brejan så fick jag slå massa olika testklubbor och det är var en av bollträffarna han inte var nöjd med.
Det här är prototypklubban som Brejan byggde när jag var där och gjorde utprovningen. När det börjar närma sig i testningen använder han krita på träffytan. Sedan flyttar han på den där 1g vikten. Den här klubban har 3 bollträffar som ser ut som 1. Efter testet fortsatte jag slå bollar med den men det blev ingen skillnad map. bollträffen.
Edit: rättning/felstavningar och förtydligar
Den brejan inte var nöjd med hade sämre bollkoprimering, swingen/klubban ej optimerad för dagen
Menar du att de tydliga dimpelmärkena visar på dålig bollkomprimering?
Ja, samtidigt om man har tydlig utsmetning av impactmärket på någon sida av bladet och dimpels syns tydligt på motstånde så visar det hur man kommer till bollen.
Vid testing vill man inte ha bra träff mot hälen med dimpels mot tån och nästa träff bra träff mot tån med dimpels mot hälen.
Träffen kan vara hur mycket som helst “mitt i” och ändå vara kass map vart bollen flyger.
Ja, så är det såklart men det är väl inte kopplat till själva bollträffen?
Menar du att en mer utsmetad bollträff skulle vara bättre?
Jag kan komma in till bollen brantare om jag vill men om vi tittar på bilden ovan, hur kan jag se om jag komprimerar bollen bra eller dåligt?
Storleken efter en träff?
Avhängigt på bollens komp förvisso
OM bollarna som nyttjas vid bättre träff ger minimala dimpelmönster eller inga alls vs en med stora tydliga dimpels allt annat lika så är “mitt i” ointressant.
Ett typ ex.
Utsmetad mot sulan, dimpelmönster som försvinner mot toppen =skop
Kan vara 100 slag mitt i med 1/1000000 precision.
= Mitt i prick med repeterbart skopande.
Vågar man fråga hur det gick i den här “tävlingen”?
Det blev ingen.
Jornhona testade på rangen och träffade mitt i konstant.
I resultatlistan kom han 3:a av oss 4 och det säger väl det mesta om hur viktig bollträffen är när greenerna suger puttmeter och skogen behöll en del av bollarna som hamnade där.
Egon
För själva spelet tror jag inte att det spelar så stor roll beroende på hur bra bollträff man har. Självklart är det relativt och någon form av hygglig bollträff behöver man nog för att kunna prestera på banan.
Om man alltid är “mitt i” så påverkar det en hel del (speciellt i längd) mot tåträffae men annars så finns det andra orsaker till det.
T ex är en bra bollträff inget värt om siktet är dåligt.
Eller, samtidigt som du träffar mitt i så kan du hooka lika mycket som innan… Det är här träningen kommer in som Brejan påtalar är så viktig. Utan den är det svårt att bli bättre.
Hade varit intressant att se era bollträffar, ni som kan det här och inte tycker det är sån “big deal”…
Så Brejan påtalar det som olika skribenter påtalar i tråden 
För att klargöra en gång för alla!
Detta är en diskussion och inte något personligt eller något en person behöver ”bevisa” med sin egen o/skicklighet.
Det är ingen ”big deal” med var, inom vissa rimligheter, du träffar på bladet. Det är inte det pga. att bollen påverkas mer av hur du svingar än att du missar lite vid sidan av mitten.
Ett slag med ett järn får större felmarginal på sin bollflykt om du träffar högt/lågt än tå/häl.
Även hur aktivt bladet är genom träffen påverkar bollflykten samt energi till bollen.
Det som det ogärna talas om är att blyviktning hit eller dit på klubban påverkar spelaren avs. h*ns sving och inget annat. Och det är spelarens sving som påverkar hur bladet levereras till och genom bollträffen.
Det man gör när man tweakar till en klubba är alltså att påverka spelarens sving och tyvärr så verkar det ligga en felaktig uppfattning i att om man bara träffar mitten så svingar man bra.
Vi kan väl säga så här… hade det varit så enkelt så hade Brejan varit miljardär och jag hade gått caddie åt Jornhona på touren.
Egon
Citerar mig själv för att undanröja lite tvivel.
Självklart så vet jag vad som händer när man förändrar vikt på en redan monterad klubba.
Det citatet ovan handlar om, och det jag vill understryka, är att även om vikt på vissa ställen kan/kommer ändra klubbans fysiska förutsättning så är det en piss i Nilen med vad sannolikheten är att det gör för spelarens svingrörelse.
Allting är, som vanligt, mer komplext än vad man tror. Så lite som någon grad lie eller något cpm i flex ändrar ofrånkomligt vår upplevelse av klubban vilket i sin tur påverkar rörelsen.
Egon
Skrev om det tidigare och det är en självklarhet. Grejen var den att han sa så. Att träffa mitt i betyder inte att man/du spelar bättre golf, däremot kommer man/du ha bättre förutsättningar till att scora lägre, typ.
Inget utpekande eller personligt. Jag var mest nyfiken på vad andra tycker är tillräckligt bra. Sedan var det snack om en “tävling” och någon skulle ta med sig torrschampo osv. Hade varit kul att se jämförelsevis.
Det mest intressanta för min egen del är att “DG” som jag testade ovan inte alls passar mig. Ganska hygglig bollflykt men kass bollträff. Ser vi på bilden så sprider i särklass mest på bladet. Ganska intressant att se faktiskt. Både S300 och X100.
PX (vanliga och LS) eller CTaper är det som gäller (för mig). Jag har kommit en bit på vägen med mina X100 men nu efter att jag stoppat i PX skaften så ser jag att det oftare blir samma resultat när jag slår bollen.
Jag passar tydligen bra med en viss skaft-flex-profil.
Mitt i prick Challenge blev svår att organisera på då tiden blev väl knapp för att klämma in den bland startider,mat, tjöt.
Nu börjar jag undra lite hur lost du är avs. vad Brejan gör. Du kan inte jämföra ett eget test med Brejans testklubba och sen läsa på det skaftet och sen ”tro” att det passar dig och inga andra skaft gör det.
Resultatet i bollträffs-centrering beror på var Brejan viktat klubban. Förstår du verkligen inte det!?
Brejan är så duktig att han högst troligt skulle kunna ta ett dg och leka med vikterna i alla ändar för att få till en centrerad bollträff.
Troligen skulle då även klubban bli för lätt/tung enl. hans koncept och/eller så är det en betydligt längre väg att gå än via ett annat skaft från början.
Profil:
Ja, profiler passar olika MEN om man fibblar med vikt i huvud eller grepp så ändras endera profilen rejält eller åtm. känslan av den.
Det är det man gör när man soft-/hard-steppar dvs. man gör det för att ändra bollbana i första hand och flex i andra hand. Ergo…. ”Profilen” ändras.
Egon
Nja, jag jämför inget med Brejan på det sättet.
Möjligen så kanske man blir förvirrad av texterna men jag försöker bara se hur nära jag kan komma den träffbilden som jag fick hos honom, genom egen testning med det jag har tillgång till. Jag berättade om en iakttagelse som jag gjort genom egen testning för att försöka förstå vad du menar när du skriver. För mig är det inte lika glasklart som för dig @Egon.
När jag (ska var tydlig här och skriva på egen hand) har testat (tidigare bilder) har jag inte labbat med något blyande i ändarna. Jag har bara bytt skaft med något undantag och konstaterat att jag gillar/passar en viss profil mer än en annan.