Lite samma här.
Leder klarar inte ambitionen med vikterna och/eller styrkan i musklerna. Det går att få ut lika mycket med högre reps men det tär på psyket.
Däri ligger största utmaningen för mig. Ta mig dit och inte bli uttråkad.
Bra bröst idag. Inget macho men bra tryck. Har fått värdera om tanken med vikt/fett-minskning i en första runda. Kommer mer skulptera om och sen se om ökad muskelmassa bränner lite mer energi än tidigare.
Egon
Väldigt glest med 
under sommaren. Det märks nu när jag startat om. Blir några veckor med “lagom” tunga vikter då, för att inte göra mig illa pga överbelastning.
Idag började Återtåget.
Resan till Frankrike som företogs i februari visade tyvärr med all oönskad tydlighet att benmuskler inte varar för evigt.
Första dagens åkning med 50 cm lössnö tog knäcken på benen. Tidigare har jag ju kunna kompensera sämre teknik med muskler men nu gick det inte längre.
Nu var jag ju inte helt otränad innan vi åkte, hela 4 benpass genomfördes innan avresan men det var tydligen inte nog.
Något säger mig att vissa rörelser (att sätta sig ner och stiga upp t.ex.) kommer att utföras med ljudeffekter, även kallade stön.
Men nu är jag på G och “just idag är jag stark”…
Idag är en annan dag…stark?
Vissa rörelser utförs med den grace en gammal människa har…
Själv tränar jag för att ha en ursäkt för stånket när man reser sig från soffan. Våga vägra gubbig.
Tror att jag har ett plus av att växa upp med självbilden “jag är inte fysisk”.
Detta efter att ha konstaterat mig dålig på att springa 60 meter i årskus ett eller två, vara läshuvud och ha en far som hatade sport. Trots att jag sällan fick stryk i slagsmål. Så då jag var 17 år hade jag inte sprungit mer än 500 meter och aldrig försökt göra en armhävning. Det ändrades på ett halvår, och jag upptäckte att jag springer 1 mil samma hastighet som 1 km. Så jag var “kondis”. Hade väl kompisar som peppade lite för gym, men jag var ju inte en sån. Men jag hade väl ett par sejourer på ett par månader då jag gick från att bänka 50 till att bänka 55.
Sen började jag med gymping, en grej där jag pluggade och snart kunde jag göra situps och armhävningar också.
Snabbspoling till ca 50-55 yo. Började få krämpor, av musanvändning och allmänt ont i leder och rygg. Sjukgymnasterna rekommenderade gymträning, låt vara anpassad. Samtidigt började sonen träna, och även om hustrun var bäst i uppland på en massa friidrottsgrenar och var bättre än killarna i klassen på gympan så trodde jag inte på att sonens 120 kilo i bänkpress, dubbelt mer än mitt max bara var från frugan. Trots min fars aversion mot fysisk aktivitet så visste jag att farfar och framför allt farfars far var urstarka, Smeder. Även morfar kunde i sin alzheimer vid över 70, falla framåt över tårna och göra armhävningar. Men snabb på att springa har ingen anfader eller moder varit så vitt jag vet.
Så - i - alla - fall : TL/DR - Eftersom jag hade bilden av 62 kilo bänk som ett ouppnåeligt max är det kul att nu som gubbe, som gymmat regelbundet en gång i veckan i många år att kunna vara på vikter runt 75 kilo. Och konstatera att jag kunde dra 120. Och mer viktigt, alla krämpor i leder och rygg borta. Så jag har all motivation i världen. Men ibland undrar jag vad jag kunde åstadkommit av styrka - och i den ålder viktiga kropp - om jag haft en annan självbild från början.
Men är det inte nice att inte behöva minnas fornstora dagar utan se framemot stora dagar utan just vetandet jag var “bättre” förr…kämpa på.
Jo, absolut
Ang. kondis så är min historia likvärdig. Sprang 5-6km 3ggr/vecja någon höst och tyckte att det var en pina. Satte en mil som ett mål och den pinan var än värre. Gör inte om det. Springa efter en innebandy boll i 1.5 timmar var inte svårmotiverat. Ofta en söndag vilket även gav 1tim tung benträningen som uppvärmning. Lugnt.
Avs. fysik så knatade jag in på gymet som 18-åring första gången. Lika kort som idag, hela 57kg ”tung” och lite småfluffig. 10-15-20 år senare peakade jag (troligen) med 82kg utan speciellt mycket fluff. Farfars-tröjan satt som gjuten.
Idag, 4-5v. in i vinterträningen börjar kroppen svara. Fettet lär sitta kvar utanpå men undertill ändras formerna markant. Håller vikten så än så länge är det lite omfördelning på G.
Egon
Dålig bänkmorgon, bra squat.
+3 kg, typ som förväntat , det braiga är att inte endast fett som tillkommit. Nöjd.
Iakttagelser från gymmet, pusch up röv byxor? varför?
Klagar farbror?
På det ämnet (ber om ursäkt på förhand om din hamster trillar ur hjulet).
Axlar igår.
Muskelgruppen blev över då bröstträningen tog lite för hårt på främre deltoides.
6 övningar, 20 set, 6-10 reps. Bra pass. 45min.
Idag armar… blir nog 8-10 övningar och 25-30 set. 40-45min.
Egon
Ben imorgon… nåja, om 12 timmar…
Squats dödar ljumskar så hacklift blir nog bättre.
Har märkt att om jag bombar lårbiceps först så blir det bättre tryck i quadriceps när väl de squat’iga övningarna utförs.
Egon
Mja med det var inte det som gällde.
Tuffar på bra, växlat in 3 pass vecka med 4 pass vecka, vart om varannat.
Kört vissa övningar lite annorlunda för mig för hoppningsvis mer boost.
Uppehåll. Trolig glaskroppsavlossning i ena ögat. Då skall man inte jobba upp ökat tryck innan saker besiktats av de som kollar hur de faktiskt förhåller sig.
E det eventuell byte av hornhinna som kan vara på tapeten?
Neee. Optiker har kollat läget. Allt som kan kollas (tryck, ögonbotten, syn, rörelser) är som det skall. Alltså är det, som jag anade, lite meck i glaskroppen.
Händer för många. Främst när man blir lite till åren, som jag. Brukar ge med sig efter hand.
…men ingen boxning eller kampsport, förr än om en vecka. Ok, det fixar jag. 