Originalet eller covern

Originalet är oslagbart.
Men, Glenn Hughes och Steve Vai plockar fram något nytt ur Highway Star.

1 gillning

Orginalet:

Covern:

Cornelis vinner som vanligt.

Chucken är Chucken, men här blir det dyngstryk mot Ronnie Lane.

I beg to differ.

Kim etta.

Dorte tvåa. Men Cornelis också bra.

Du gillar bara Gasolin bättre din smygdansk. Vore ju på riktigt roligt om Kim Larsen framförde Cornelis text :slight_smile:

Här vinner covern

Dylan är som sagt alltid Dylan, men här tar ju Skogås egen Sophie Zelmani hem en enkel seger.

En låt som väl gjorts av snart sagt varenda artist med självaktning. Jackie DeShannon skrev den och spelade in den först.

Searchers hade en riktig hit med den, men för mesig för min smak

Springsteen gör den som Springsteen, och det blir lite för svulstigt. Men samtidigt jävligt medryckande.

Agneta Fältskog borde ha lyckats bättre, men oväntat nog är rösten för tunn här.

Status Quo måste förstås också nämnas, men det är för mycket folkpark för mig.

Paul Carracks cover är nog den som sticker ut mest. Riktigt bra produktion.

Ganska klart originalet. Riktigt sköna 60-tals arret och soundet. Bra pipa hade hon också, tanten.

Zelmani som sagt. Dylan, texterna kan inte diskuteras och hans röst är unik, men melodierna är av lite varierande kvalitet. Och man märker att de tyckte det var häftigt att dränka låtar i eko, hade väl just kommit på hur. Zelmanis version är jäkligt tajt, och låten passar hennes röst.

Här är det fan så jämnt ända in på mållinjen. Sven-Ingvars original är superbt och tar fram leendet i mungipan.

Men så kommer Uno med sin totalt unika röst och gör låten mer sårbar. Jag älskar den men dömer till slut ändå orignalet som vinnare.

Här är två jag verkligen gillar. Salt n peppas en av de ytterst få typ raplåtar jag kan lyssna på. En sån där jag spelade så hela kåken dånade och alla grannar klagade back in the days, särskilt kompet i refrängen är tung. Men det är en riktigt bra vintage Beatles också

Från ett favvoband och en av deras riktiga karameller
Foo Fighters - Times Like These (Official HD Video)

till en fantastisk cover
times like these bbc radio 1 - YouTube

Äntligen är vi på samma våglängd.
Paul Carrack är grym.. tom. min dotter är så indoktrinerad att hon avgudar denna version.
Over my shoulder.. är hennes favvo.

Egon

Det finns många bra covers.
Det intressanta är att referensen ofta landar i vilken version som tillhör ens egen generation.

Det finns undantag;
Boy George gör en bättre version av Bread’s Everything i own.
Blue lagom ace’ar Matthew Wilders break my stride.

Egon

Då går vi in på finsmakarnivå!

Är det egentligen Johnny O’Keefes struttiga original som är bäst?

Eller Iggy Pops lite tyngre 80-talscover?

Såklart det är Iggy. Slänger som bonus in en egen video från Dalhalla 2019.

Nirvana med lite Tom petty i, I like.

1 gillning

Kris Kristofferson är ju en evig favorit för mig. Kungligt bra här.

Men jag får säga att Lasse Stefanz (härmed Lasse Sigfridsson och inte Olle Jönsson som sångare) också får till det. Dock klar seger för originalet.

Vi måste lätta upp det hela lite. Stefan Rüdén hade en rejäl hit med den här på 70-talet.

Ewert Ljusberg hade skrivit den svenska texten till det danska originalet, som här framförs av John Mogensen. Man tackar ju inte nej till en titel som " Fut I Fejemøget", men jag tror ändå jag menar att Rüdén vinner.

Dock var Mo


gensen klart bäst på bild.

Originalet verkar inte finnas men här två covers

Errol rules.