Originalet eller covern

Inspirerad av Musiktråden testar jag en ny. Man lågger upp video på originalet och den cover man tycker bäst om och så får intresserade uttala sig om huruvida de gillar originalet eller covern bäst

Lets stick together

Studio och live… men i alla fall, Sound system

Jag tycker originalet vinner i båda fallen, på lite rå äkthet. Håller ni med?

All along the watchtower, Dylan med en mil.

1 gillning

Waterboys spöar originalet.

Lite överarrad men jag håller med, Waterboys. Bättre driv.

Hendrix!

1 gillning

U2, om jag får be.

Här är det jämnt som fan. Men Musgraves vinner till slut på snällheten i rösten som matchar textens budskap perfekt.

Och här vinner originalet även om Boyzone också gör den bra.

1 gillning

Här gillar jag reaggeversionen bättre. Göra visa av den, inte lyckat enligt mej.

Lavern Baker gjorde originalet

Emile Ford kom med en utklassning av Baker

Men Galenskaparna/After shave tar hem matchen till slut.

Sir Douglas Qunitet lanserade den här

Gudibrallan gjorde sin version med bravur

Och Torsson slog igenom med sin fotbolls-variant på samma melodi

Torsson slutsegrare

Dylan’s original?

UB40 och Robert Palmers låtsasreggae?

Waterboys 10-poängare?

Ännu en gång är det Bob Dylan som står för originalet. Närmast bisarrt att han var 23-24 år när han skrev den här.

Sinead Lohan står för den bästa covern av alla på låten, men kommer nog till slut ändå snäppet efter Dylan själv.

John Lennon skrev ett mästerverk i slutet av Beatles karriär:

Här är det covern som vinner när Liam O’Maonlai (Hothouse Flowers) och Eddie Reader (Fairground Attraction) klipper till.

Karl Wallinger lämnade Waterboys tidigt och höll till lite grand på musikens bakgård resten av karriären med sitt World Party. Han kunde dock leva gott på royalties från den här.

Detta eftersom Robbie Williams tog upp den på repertoaren. Wallinger vinner på äkthet även om Williams gör den jävligt bra.

Här är det 100-0 till originalet. Fast jag gillar Aston Reymers Rivaler som band.

Gasolin’ är så löjligt bra.

Här är det jämnt igen. Kanske för att det som varandes svensk är lättare att relatera till Lundells text än Springsteens. Men Bruce vinner till slut ändå, på utstrålning, röst och på att han helt enkelt är Bruce Springsteen.

1 gillning