Kanske inte, om det finnes ett underskott av viss yrkeskategori samtidigt som regionen har en skyldighet att tillhandahålla tex just läkare.
Oattraktiva orter/regioner och mer betalt för den som tar tjänst där blir bakofram om lönen ska vara liknande i hela landet. Problemet med yrkesverksamma par kommer att kvarstå.
Tråden diskuterar nationalekonomi och hur ett lands ekonomi bör fungera.
Min egen åsikt är att staten i princip skall vara en nattväktarstat, nu är vi ju väldigt långt därifrån och vi utgår ju istället för något som mer är planekonomi med en enorm offentlig sektor. Hur förbättrar vi dagens system ?
Det känns inte rimligt att med ett så högt skattetryck vi har i Sverige inte ha fungerande sjukvård i delar av landet, specifikt dåligt fungerar det där skattenivån är högst och det är där vi hittar stafettarbetare inom sjukvården.
Det bör den inte vara.
Dessutom: SE har ingen brist på “doctors” eller “nurses” i allmänhet och vi lägger mer än OECD-snittet av BNP, på sjukvården. För det får vi hälften så många vårdplatser per capita. Nu är kanske inte antal vårdplatser är en helt linjär indikator, det är ju bra om man inte behöver ligga inne för vård, men att det är klent med vårdplatser är fastslaget av personliga förstahandskontakter med både läkare och sköterskor.
“Sweden spends $6438 per capita on health, more than the OECD average of
$4986 (USD PPP). This is equal to 10.7% of GDP, compared to 9.2% on
average in the OECD. There are 4.3 practising doctors per 1,000 population
(OECD average 3.7); and 10.7 practising nurses (OECD average 9.2). Sweden
has 2.0 hospital beds per 1,000 population, less than the OECD average of 4.3”
Slutsatsen kan bara bli en: sjukvården ÄR ineffektivt ordnad, i SE. Jag vill inte ha USA-varianten, absolut inte, men jag vill gärna få utväxling på de pengar som sätts in.
Medveten om det, dock en nation består av olika individer med deras olika prioriteringar som i sin tur påverkar samhället/nation/ekonomi. Är inte säker men nästan, det har skett en förändring från vi till jag med tiden. Eller att fler har möjlighet att sätta sig först vs “förr”.
Hög skattenivå, utflytts kommuner, åldrande befolkning. Problemet bör i grunden inte vara staffetläkaren som cashar in utan annat.
Om det är omöjligt att få den samhällsservice som man förväntar sig så gå år det alltid att flytta dit servicen finnes. Det är så det brukar heta om en arbetslös ej hittar jobb i närområdet, bara och flytta dit jobben finnes.(lite olika men samma princip)
Hur man förbättrar dagens system har jag bara en vag åsikt om…
Bra länk, dock vi såg lite olika saker på sidan.
Sweden performs better than OECD average texterna ger att vi får mer valuta från sjukvården vs genomsnittet OECD.
Vårt största problem i Sverige är den höga arbetslösheten, färre skall försörja fler.
Sedan att det är regionala skillnader är ju bara en fördelningsteknisk detalj, inte speciellt viktig för helheten mer än att den ofantliga sektorn måste minskas.
Hur får vi fler i arbete ?
Hög arbetslöshet vs EU, dock ligger Sverige högt sysselsättningsgrad, säger lite mer om landet vs ren arbetslöshet.
Kikade in på europaportalen för vakansgrad, Sverige i slutet av förra året 2,2%. Vilken typ av jobb har jag ingen aning om. Dock i bästa av alla världar om vakanserna blev nollade skull Sveriges arbetslöshet ligga på runt 4,5%.
Är det för att det blir bäst för dig eller för de många?
Det är för att det är min ideologiska ståndpunkt, mer ansvar och befogenheter för individen.
Statistik går alltid att vrida och vända på, roligt att diskutera olika ståndpunkter och vinklingar.
Sysselsättningsgrad är nödvändig att vara hög då vi har så många singelhushåll.
Enligt Eurostats siffror från 2021 består 70% av hushållen i Sverige av bara en person !!!
2:a på listan är Danmark och Finland på dryga 40%
Något är fel med siffran 70%, sist jag läste/hörde siffran ensamhushåll så låg den på ca 40%…
Check på SCB ger.
Senast uppdaterad: 2022-12-27
Sveriges drygt tio miljoner invånare lever i 4 883 816 hushåll. Runt 2 miljoner av hushållen består av en person som bor själv utan barn.
Jag har ingen aning om varifrån Eurostats siffror kommer.
Ensamhushåll utan barn kanske är ledtråden.
hushåll med bara en vuxen kanske leder till 70%
SCB, många indelningar på hushåll…dock
Ensamstående utan barn + ensamstående med barn upp till 24 år ger ca 2800000 ensamhushåll.
Fundering, studentkorridor bör statistiskt ge många ensamhushåll…
Skulle funka för mig om man kunde skapa equal opportunity.
6000 jävla dollar. Ok nu sänker vi skatten med 60 miljarder kronor och så tar vi och betalar 60000kr var om året så blir det äntligen lite ljus på hur jävla mycket pengar det är och på vilka som betalar för kalaset när dom vårdtunga individerna får betala sin del av kakan.
Jag har gått 3 gånger till läkaren senaste 22 åren. Nästan värt det.
På den punkten är vi 100% överens.
Intressant och säkerligen kostnadsdrivande. Rent bidrag till en sektor.
Ett litet klipp.
Statens kostnad för rotavdraget var 11,8 miljarder under 2022. Totalt har avdraget kostat staten 172 miljarder kronor under åren 2009–2022.
ROT i nationalekonomisk mening alltså positivt eller negativt? Eller vilken kombination?
Negativt för staten, (bidrag är en kostnad) som nationalekonomiskt svårt att veta.
Utan rotavdraget skulle vi just nu ha en byggmarknad som helt stannat av. Dock torde det vara bättre med skattesänkning på inkomst.
Med rotavdrag blir det en marknadsmanipulation vilket sällan är bra. Marknader sköter sig själva bäst om de marknadspolitiska och juridiska ramarna finns på plats.