Har liksom kommit upp i många funderingar och i mycket jag läst och hört. Vad är bra att göra för ett land. Det kommer mer…
Dels alla frågor runt klimat, Henrik Jönssons mycket underhållande julavsnitt där han gör kapitalismen till fattigdomsbekämpande och klimatsmart. Ytterligare läsningar där man ondgör sig över mängd miljonärer, andra där man ondgör sig över privatiseringar i välfärd och skola.
Men liksom, hur funkar det, det hele? Hade jag fötts där jag bor hade jag klockrent läst samhällsvetare på UU, en massa av vännernas barn gör det och det de läser låter som en våt dröm(egna ätteläggen gick i mina fotspår trots att jag inte höjt den banan till skyarna precis. Men de har fått sin mors intelligens, och hennes bana avskräckte väl ännu mer, så de klarar sig bra. Fick man skryta lite över ungarna också…) då bland annat nationalekonomi.
Tror vi haft det uppe tidigare, men för att klargöra, och för att börja någonstans, vad var det som gjorde en miljardär bättre på att investera än en bank? Man brukar ju prata om att kapitalet skulle fly landet med en rejäl förmögenhetsskatt - men vad skullle faktiskt effekten bli? Bankerna borde befolkas av de skarpaste hjärnorna från Handels som bäst borde förstå att investera klokt. Pengar borde genereras bäst och hamna i ett system av bankinnehav och i fonder som hanteras bäst.
Nozick som får sägas vara nyliberalismens störste förespråkare i hyfsat modern tid pekar på att varför ”planekonomi” inte skulle fungera(hans magnus opus skrevs innan murens fall) - att de systemen blir allt för oflexibla, följer världens kringelikrokar för dåligt. Men gäller det för ett system där bankerna fördelar? Eller fonder och investmentbolag typ Investor.
Konstiga frågeställningar.
Miljardär vs bank = äpplen vs päron.
Sk skarpa hjärnor jobbar med sådant som de är intresserade av eller sånt som betalar sig bra (eller både och).
1 gillning
Äpplen och päron? I båda fallen är det pengar som kan investeras i olika initiativ. Och om då man skulle göra den här förmögenhetsbeskattningen på riktigt stora förmögenheter, i teorin, om jag förstått det rätt, skall då pengar försvinna från landet, eller åtminstone skall de då försvinna som möjliga finansiärer. Blir det då helt enkelt inte bankerna som finansierar istället? Folk som klarat toppbetyg på NA för att sedan lära sig skrået på handels? Varför skulle de vara sämre på att fördela pengar till korrekta projekt än en miljardär eller miljardärens barn?
Om fördelning av pengar till de projekt som gynnar en helhet bäst sköts av de som har det som yrke, varför skulle det då inte göras bäst av dem? Jag kommer aldrig kunna spika som en snickare eller ställa diagnos som en läkare.
Jag fattar inte riktigt vad du menar, Anders. Jag menar exakt det jag skrev.
1 gillning
Om någon vill starta ett företag, är inte en riskkapitalist och en bank två möjligheter att få kapial för sitt projekt? (Jag vet, jag har inte en enda akademisk poäng i något sånt här. Har inte ens funderat på att starta eget)
Aha. Ja, det stämmer.
Banken och riskkapitalbolag har ofta väldigt olika sätt att fixa finansiering.
Banken lånar ut mot ränta etc.
Riskkapitalbolagen ger ofta(st) ut mot tillgångar i bolaget. Kraven på avkastning är inte sällan höga, pga ett antal av bolagen konkar etc. Det är ju avkastning som gäller även för RKB
2 gillningar
Frågan blir då, vad gör riskkapitalisterna bättre än bankerna, låt oss säga på en nationalekonomisk nivå? Jag menar alltså inte att riskkapitalisterna alltid skulle göra saker bättre än bankerna, men i vilka situationer blir det bra för ett land med riskkapitalister? Man skulle kunna påstå att bankerna, befolkade av folk som har att fördela medlen, som yrke, borde i de flesta situationer göra en bättre bedömning av vad som skall finansieras.
Riskkapitalister räknar kallt med att vissa av investeringarna går i putten, men att de får ut så det räcker på de som överlever?
Tror inte banker räknar med att 30% av investeringarna faller bort pga konkurser
1 gillning
Banker lånar i princip inte ut till startup företag och andra bolag där det finns någon form av risk
1 gillning
Utom till de där folk går i personlig borgen. Då är 30% risk för konkurs och därmed sannolikt personlig konkurs ingen lek.
Just så. Och därför skedar RKB ut €€ mot tillgångar (aktier) i bolag.
En tredjedel konkar = pengar borta.
En tjugondel = lyckas = fet avkastning.
Resten = mittilagom.
Och vad leder det till, i makroperspektivet?
Finns det inte riskkapital självdör företagen vilket ger galopperande ökning av arbetslöshet och därefter depression.
Min analys, pga. allt för höga kapitalskatter är det svårt att få tag i riskkapital i Sverige, därför ligger vi på plats 3 bland EUs länder när det gäller arbetslöshet.
1 gillning
Frågan blir då, varför riskkapitalet, och inte bankkapital? Varför självdör företag finansierade med bankkapital?
Jag misstänker att svaret kan vara att de vassaste bankknivarna inte hamnar på att bedöma ett projekts sannolikhet att bli ett framgångsrikt företag. Vilket för mig egentligen är ofattbart. Varför inte de Svenskar som har bäst lämpad hjärna (rimligen bedömts bäst på handelshögskola, naturligtvis efter toppbetyg på NA, och många år på banken) hamnar på just det.
Våra förmögenhetsskatter är internationellt sett mycket låga om jag förstått det rätt, ock kapitalskatterna är inte särskilt höga (naturligtvis är arvsskatten moraliskt alldeles för låg, inget jag tjänar på att säga, och det hör inte riktigt hit…) Det är löner som vi ligger högt på.
Berra sa inte att företag finansierade av bankkapital självdör utan att företag som inte får tillgång till riskkapital självdör, det är en väsentlig skillnad. (Alla företag får inte tillgång till bankkapital p.g.a. för höga risker)
Anders!
Du tänker lite fel.
Banker lånar i princip inte ut till företag om det inte finns något som kan pantsättas.
De skarpa hjärnorna på banker jobbar med fondverksamhet eller där de mot avgift sköter investeringar för företag eller privatpersoner. Banker är numera riskminimerade, de tar bara risker när de förvaltar någon annans pengar.
Våra kapitalskatter är höga, vi har 30% i skatt på vinst på kapital. OECD snittet ligger på 14%. För att Sverige långsiktigt skall vara konkurrenskraftiga måste denna skatt ned.
Vi har dold förmögenhetsskatt, kallad schablonskatt.
“Svenskt Näringsliv har gjort en internationell jämförelse av de lägsta respektive högsta skattesatserna. De har kartlagt kapitalbeskattningen i Sverige och 15 andra OECD-länder utifrån 2018 års regelverk. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan länderna. Sverige ligger klart högst i jämförelsen gällande den högsta skattesatsen, både vad gäller kapitalvinster och utdelningar. Inget annat land kommer upp i de nivåer som kan bli aktuella i svenska fåmansbolag.”
Jag tänker väl inte alls typ eftersom jag inte kan nationalekonomi. jag bara börjar i en ände och langar fram lite tankar.
Bankerna lånar inte ut till ”hög risk”. Varför är hög risk bra? Och om hög risk är bra, varför lånar inte banker ut dit? Igen de vassaste knivarna hamnar inte som bedömande det, kanske. Men det låter lite backwards, även om jag kan förstå att en som startat en massa företag och på sjunde försöket lyckats borde då vara rätt bra på att bedöma potential. Nåt sånt?
Men jag vet inte. Det lät rätt opportunt och lite random då den här von-mannen som sålde IZettle sommarpratade. Harald mix satsar på grönt stål, Musk på rymdraketer och Gates skall styra världens välgörenhet…
Hög risk är bra för att det potentiellt skapar en massa nya jobb och möjligen exportinkomster.
I och med tidigare bankkriser så har bankerna minimerat sitt risktagande även om de teoretiskt skulle kunna tjäna mer med högre risktagande.
Nu får ju inte ens byggbolag låna pengar till att bygga bostäder.
Bankerna har goda säkra inkomster främst tack vare räntemarginalerna för bostadslån och höga fondavgifter.
Miljardärer tror jag oftast uppstår genom en, eller några, lyckade startups som sedan visar sig kunna växa till gigantiska dimensioner.
IKEA, M$, Apple, PayPal, Amazon, Oracle, …