Tvåa till parkeringen. Tvåa i bollen.
Dyngtorsk med brorsan i korpengolfen bästboll sämstboll på salem
jättefint väder
väldigt trevliga motspelare
Hur svårt ska det vara
Dagens hack o duff.
Sammanfattning det var skönt att sätta sig i bilen och åka hem…
2 bollar out på ettan i dagens seriespel, sedan bröts spelet för åska, då va man bra sugen på att sätta sig i bilen. Hyfsat spel efter avbrottet och en eagle på 18:e räddade ändå upp en score som man slapp skämmas för.
Det här med score är bara ur betraktarens ögon.
Idag nämndes en kompis 80-runda som hejdundrande bra. När jag lite försynt nämnde att jag gjorde samma resultat från en tee längre bak (samma dag) … så var det tydligen inte något bra alls.
Jag förstår inte hur man kan vara så poängbogey-indoktrinerad som folk är!?
Egon
Hade 74 på Norra med en birdie (sandy-birdie) och en bogey (råduffade inspelet när jag skulle vålda in en träfemma på nian efter dålig drive). Och ett billarm som gick igång när jag skulle slå min meterputt för birdie på sista.
De två över par jag gick berodde dock enbart på min egen obegränsade dumhet. Står på 16, bäckahålet, och kontemplerar klubbval. En bra åtta ska vara helt perfekt till dagens flagga. Lite sida mot från höger för ovanlighets skull, men det är ju bara bra eftersom bollen då kan blåsa in mot green i värsta fall.
Peggar upp, ställer mig till bollen och tänker (läs med ”Plötsligt i Vinslöv-ton”:
”F-n, jag är ju på par.”
”En åtta kanske inte riktigt räcker i motvinden.”
”Massor av plats långt här. Kanske en sjua är bättre.”
”Fast det är ju hårda greener nu så man vill inte studsa av green heller.”
”Äh, det går nog.”
Tragik vidtar. Ridå.
Det fetmarkerade “bara”, skall det läsas som “endast”, eller “ingenting märkvärdigare än”? Och här är det väl snarast fråga om det utmärkta begreppet “intersubjektiv”? Det gäng som sade att 80-rundan är bra kanske är ett gäng som ligger runt 18 i hcp. Och kompisen kanske var del av det gänget. Medan du är en av de “bra” som gänget förväntar sig alltid skjuta typ i de krokarna.
Det här har varit uppe lite nu och då sen jag gick med i det här forumet, i dess dåvarande skepnad 2001. Vad är bra? Ett absolutvärde, eller ett relativt värde? Det var länge sen jag såg “golf börjar vid 4”. Att man har fel genitik och inte börjar spela förrän vid 35 års ålder kommer medföra att man sannolikt aldrig kommer skjuta under 80 på en fullängdsbana om man inte har gudabenådat närspel. Skall man då vara dömd till att spela “dålig golf” hela sitt golfarliv?
Det har jag sagt tidigare, gå upp på 18 green en hel dag och fråga de som kommer in om hur många poäng de har, då kan de svara ganska direkt troligtvis. Fråga dom hur många slag de hade, då tror jag att det blir svårare.
Personbästa på hemmabanan. +2 med 9 slag .
Den såg man inte komma
Säsongens tredje IRL golf, 10 hål spelades, mer klarade inte axel/arm av. 7 greenträffar på 10 hål är det positiva. 3 pushslicar med driver det negativa.
Nu har jag haft värk en vecka i axel/arm, något bättre än det varit som värst tidigare år. Armen kan lyftas utan att det gör extra ont. Hoppas vara smärtfri till tävlingspremiären på Lördag, vet dock att tre veckor brukar vara det normala när det gäller axelproblemen.
Var ingen. 36 igår, 70 brutto på Södra och 79 på Norra. Rätt skönt med en ledig dag (som ändå tillbringades på klubben som tävlingsledare).
Ett kort besök på rangen. Slog kanske 30 bollar.
Hann med en golfrunda idag. Spelade 84 slag och blev för första gången i livet justerad till 83 slag och så triillade sänkningen in till 10,2. Snart behöver man inte skämmas mer. Spelar betydligt bättre golf nu än för två år sen.
Spelar man poängbogey är ju antalet slag ointressant. Man lyfter ju om poängchansen är borta. Varför ska man då veta på 18 hur många slag man haft (även om jag iofs vet ändå pga lätt Rain Man).
Va? 32 pinnar med 4 streck, vad säger det? Gör en birdie på rätt hål, inkassera 4 pinnar och gör dubblar på två hål därefter med slag där också och tycker att man spelar bra eller?
För att det är ett betydligt bättre verktyg för att veta hur bra man (Någon) är?
Man spelar väl efter tävlingsform?
Är det poäng-bogey är det totalt för mig som bogey-spelare att försöka “rädda” en trippel på hålen. Den ger ju inget.
Att sen slagspel/slaggolf är ett bättre verktyg är en annan sak. Jag kommenterade din rad om att folk inte vet hur många slag de haft på 18:e hålet på en poängbogey-runda.
Dela 16 hål i match efter dubbel på samtliga de hålen. Vinn de två sista på två tripplar. Är det en bra eller en dålig runda?
Queens, varmt, fina greener.
Svajjigt var ordet för dagen.
Många bra slag, ett antal inte så bra toppat med risig puttning… Har två bra eaglechanser, båda blir enkla par.
Den första var från ett puttbart läge utanför green, bedömer fringen fel, flaggan sitter elakt.
Den andra är bara såååå dålig.
Svettades så mkt att jag på två hål “tappade” klubban, nu ligger det en handske i bagen.
Tar med mig två birdies och trevligt sällskap.
Ehh, ja det gör man väl antar jag, men vad har det med saken att göra?
Match blir ju ändå lite speciellt eftersom du inte spelar mot banan på samma sätt som du spelar mot en motståndare, du kan ju vinna på en trippel och risigt spel.
Jag tänker inte försöka övertyga en PB spelare om det risiga system som jag anser att det är för att beräkna hcp.
Det finns både enklare och bättre sätt att beräkna hcp (i mitt tycke). Det kommer dessutom att bygga på själva andemeningen med golf, nämligen antalet antalet slag.
Sen kan man spela PB som spel hur mkt som helst, precis som scramble, bästboll eller vad som helst.
Alltså, jag föredrar också slag framför poängbogey. Men jag är samtidigt glad att det inte spelas slagspel på banorna en fullbokad söndag. Lagom roligt när Lasse och Torsten har 14 respektive 16 slag i på svåra hål 4.
Så återigen, om jag/du/Mållgan spelar poängbogey är det ointressant hur många slag vi haft på rundan. Vi spelar nämligen om poäng.