Tänkte ägna sommarläsningen politiskt åt Konservatismen och ”socialism”, Skall dyka mer i Cervenka, även kritiken från bl.a. Timbro, och har köpt hem Petter Larssons ”Riggat - hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa” (men chanslöst är det inte ). Tipsad av en kompis till familjen som känner mig och jobbar som filosof, som tyckte jag borde läsa den.
Konservatism en kan jag för lite om men håller på och plöjer Söderbaums Modern Konservatism. Finns mycket intressant i konservatismen tycker jag det verkar som.
Men vad man än tycker om Cervenka, både bok och sommarprogram, så summerar han ett syn på sakernas läge som är matnyttigt för vidare diskussioner om hur ett land i allmänhet och Sverige i synnerhet skulle kunna rattas.
Kan verkligen rekommendera Jacob Söderbaums Modern Konservatism om man är nyfiken på den politiska ideologin. Beskriver Konservatism redigt och oplottrigt, både rötterna i bl.a. filosofen Hegel och status nu.
Sedan kan man ju verkligen känna att en sådan filosofi kämpar i motvind. Främst kanske på grund av den globaliserade världen, med människor som alla har mobiltelefoner.
Läst både Söderbaum, Riggat av Petter Larsson(om meritokratin i samhället) och läst klart Girig-Sverige, parallellt med en massa skönlitterärt.
En go kommentar från Söderbaum, där han citerar Russel Kirk, 1900-talskonservativ tänkare ” den bästa belöningen för en god hustru är hennes barns godhet.”. Tror inte jag lägger ut den på facebook, där är jag opopulär nog. Men sant är det, även om man som karl nog får dra ett lass dår. Men visst är mina barns odiskutabla godhet mest ett resultat av deras mors ansträngningar och goda förebild.
Den har en point. Åtminstone två här borde tjänat mer pengar i Kista och mindre vid datorn. Eller ska jag vara ärlig är det frugan i mitt fall. Eller det är väl inte riktigt pointen men något ditåt
Intressant mailväxling med Petter Larsson, som skrivit ”Riggat”. Tror han försöker omvända mig till socialismen… Jag kanske omvänder honom till en annan socialism, vi får se.
Men annars, Sokrates fick tömma giftbägaren, jag får inga likes på FB
Ok, då har jag lyckats formulera mitt Stora Golfprojekt.
Inte ”sökandet efter bollträffen” utan ”sökandet efter missen”
Har inte sen typ 2010 slagit bollen som jag vill. Under 00-talet, sen jag kommit igång efter bebisår slog jag den ok. Dåligt närspel ffa dålig längdkontroll på puttar gjorde att scorerna blev so-so. Men hade rundor då jag var nöjd med varje drive. Sen, något år innan 2010 började jag slå sockets. Eller vad jag antog vara sockets. Och det resulterade i en massa besök hos tränare, läsning av svingtips och annat. Och svingen blev skitkass. Höga okontrollerade fades. Det var normalläget i ett decennium. Det har blivit bättre. Då inget krånglar slår jag rakt. Inte så långt som jag vill, men rakt.
Men det som är kvar, och konstant är dessa ”sockets” som alltid kommer från klar himmel. Och de är, till skillnad från min sving i övrigt, konstanta. Och sabbar svingen minst en vecka. Klubbhuvudet far iväg okontrollerat, höger axel kastas fram och träffen blir katastrofal. Kan åstadkomma detta från alla tänkbara grepp, uppvridningar, svingspår… jag tycker jag gör exakt jag glorde för femton sekunder sen. Med helt ok resultat. Och känslan är helt fruktansvärd.
Och jag har bett tränare, nästan på mina bara knän, säg inte vad jag borde göra för att det skall bli rätt - vad gör jag för fel?? Och det är lika omöjligt att att få dem att svara som att få en vilt skrikande baby att sluta skrika.
En sak som jag då också mårkt, kommer det här in i bilden kommer det in på korta chippar liksom fulla svingar.
Så nu är målet att kunna generera dessa missar, med samma tempo och baksvingar som något som fungerat. Lära mig vad som egentligen händer. Söka missen istället för träffen. Räcker med korta chiprörelser inomhus. Och ingen boll behövs. Missen är fruktansvärt tydlig ändå. Får se om det går. Men det känns för en gångs skull som något vettigt svingmässigt.
Ett par karakteristiska tycks vara att de kommit då jag upplever mig svinga bra. Kommer ofta då jag börjat en runda riktigt bra. Möjligen då jag är lite nervös inför någon viktigare runda, en tävling, en golfresa. Också då jag tänker ”nu behöver jag inte tänka på svingen, nu tänker jag på målet”. Det sista får mig att tänka lite ”vill min hjärna att en golfsving skall vara ett slagskott med hockeyklubba?”
En av mina bekanta är fd elitspelare i ishockey (SHL, landslag, utlandsproffs). Han har en sving som har en lättare feeling av slagskott. Han slår inte så långt men gissa om han slår rakt och har känsla för närspelet. Missar ungefär aldrig. Tror han har hcp 5-6 ungefär.
Det är väl inte den känslan som är den som leder till min miss. Jag kan slå vilken chipp/pitchsving som helst som helst, en efter den andra. som känns helt ok. Sen bara, utan att jag tycker jag gör något annat kommer bara klubbhuvudet farande och axeln efter och jag kan känna skitslaget. Kroppen hittar på något. Kan inte känna annat än möjligen “nu sitter det bra” strax innan katastrofen.
Jag har bara ett svar som faktiskt funkar på allt.
Tyvärr glöms det bort emellanåt och att det inte sitter är för att man kan svinga hursomhelst och ändå få till en chip, pitch eller fullsving.
Så här enkelt är det:
Den främre axeln styr allt!
Den sköter baksvingen, drar med sig vikten och ser till att du slår igenom slaget.
Det är självklart hur… men det är snabbt inlärt. Det är däremot att du styr allt med axeln som ger resultatet.
Man behöver inte krångla till det och tro att tummen ligger fel eller att vikten på skaftet är fel utan det där är de små sakerna. Inte oviktiga men fullständigt omöjliga att kalkylera om man inte har koll på svingen.
En sak slog mig med golfsvingen och hastighet(med risk för att det sagts massor av gånger förr), om man åker karusell med utspärrade armar och drar dem åt sig kommer rotationshastigheten att öka. Är det något man använder sig av i en korrekt golfsving?
Vore kul att göra nån stream i nåt medium där man kan göra ljudstreamer och kommentera som jag brukade göra för att irritera barnen då de bodde hemma och satt och skakade på huvvet åt mina kommentarer typ då en viss spelare kom i bild. Eslöv är bara toppen på isberget. Satt och kollade på BO på en golfklubb för nåt tiotal år sen, med en massa andra ikring mig, fick bita mig i läppen hela tiden. Hade McIntryre börjat spela då kunde jag inte hållt mig.
Det är rätt intressant att studera sina egna hjärnskador ibland. Sina fobier och sånt. För många gnäller över det. Alla har vi våra mentala quirks, det gäller att omfamna dem. Så länge man inte blir helt handikappad av dem förstås. Vanligheten hos personer, är inte den rätt ointressant?
Kan man göra ljudstreamer, som de här som gjorde youtube streamer under pandemin?
Ett par sommarprogram som verkligen gett food for thought. Lars Strannegård, Handels rektor. Budskapet genomgående - kultur är viktigt. Han har tydligen fått Marie-Louise Ekman att måla konstiga saker i klassrum som skall inspirera handelsungdomarna. Typ, man skall inte bara bli en räknenisse, där skulle tydligen AI ta över utan man skall bli kreativ, nytänkande, ha en ”räv bakom örat”.
Jag vet inte. Kan man LÄRA sig att ha en räv bakom örat? Jag tror inte det. Man tänker som man tänker. I och för sig, min Civilarutbildning på 80-talet vat VÄLDIGT enahanda. Läs sidorna 200-452, räkna talen 23-63. Och lite labbar. Bara ett enda arbete i grupp under 4 år. Men trots det saknas det inte rävar bakom öronen, även hos oss som skulle vara LiTH’s nördar och även om de på dotterns kurs på samma universitet oftast hittas som VD på större bolag har många av kompisarna därifrån scorat bra, sålt sina företag för jättepengar, de som både hade drivet och räven.
Tveksam till att man kan lära sig att bli kreativ. Kan man det?
Hör på svenskgolfs pod, Wenström, Wille och Snabelerik, den enda renodlade pod jag lyssnar på, enda flåshurtfria även om Wenström ibland… men i alla fall, får höra att det hojtades Heja Eslöv till Wille. Ja jag vet Peäpes bodäiga men ändå…
Retorisk fråga? fattar inte det så;).
Kan det vara lite intressant med vanliga beige personer som smälter in i mängden och samtligt vill vara unika,?
Lite schizofreni typ.
Den kanske mest refererade politiskt filosofiska skriften i dagsläget är Francis Fukuyamas ”End of history?”, skriven strax innan murens fall. Den speglar den optimism som man kände på 90-talet inför att det skulle bli färre konflikter och mer demokrati. Liten övning i AI, har plockat ner en pdf, fått över den i ordentligt textformat, och översätter chunks av dokumentet med chatgpt, vill läsa igenom det hela. Skall sen fixa bra sammanfattn8ng med chatgpt.
Hunnit lite halvvägs, naturligtvis är kommunismen, då det skrivs, det största hotet. Han ser islam och nationalism som hot men anar inte hur den globaliserade världen kommer att stöka till allt 30 år senare… men jäkligt spännande läsning!
Till exempel förklarade Charles Krauthammer nyligen att om Sovjetunionen som ett resultat av Gorbatjovs reformer befrias från marxist-leninistisk ideologi, kommer dess beteende att återgå till det hos det kejserliga Ryssland på 1800-talet. Även om han finner detta mer lugnande än hotet från ett kommunistiskt Ryssland, antyder han att det fortfarande kommer att finnas en betydande grad av konkurrens och konflikt i det internationella systemet, precis som det fanns mellan Ryssland och Storbritannien eller Tyskland under Wilhelm II:s tid på 1800-talet.
Inte helt fel, visade det sig. Även om man hoppades på bättre under 90-talet. Fortsättningen i texten kommer med fromma förhoppningar…
Den automatiska antagandet att Ryssland, befriat från sin expansionistiska kommunistiska ideologi, skulle återuppta där tsarerna slutade strax före den bolsjevikiska revolutionen är därför ett märkligt sådant…
). Tipsad av en kompis till familjen som känner mig och jobbar som filosof, som tyckte jag borde läsa den.