Åkte lastbil till europa med farsan i mitten av 80-talet eller strax före. Följde med på loven en gång om året och va i vägen. På lastbilshaken längs vägarna tyckte jag deras köttbullar såg lite läskiga ut, brukade oftast äta pommes med korv. Det åt jag alltid sa mina föräldrar. Det kändes bra.
Jag hade sneglat i menyn och fastnat på korven igen, jag kollade med farsan så jag tänkte rätt. Är det det här jag brukar ha? -Du kan väl välja nåt annat denna gången? -mmmm…
-Hallo mein kleine freund was möchten sie?
.. sa krögaren snällt. Jag hade tränat på vad jag skulle säga, men orden kom inte fram. "Pommes mit… " pappa vad heter det? -Wurst. -Och Ketchup!.
-du glömde inte alls vad det hette du ville bara ha pommes med korv!
Fast det gjorde jag, jag ville bara inte säga fel. Då brukar ni vuxna skratta åt mig. Kan jag tänka nu i efterhand.
Gott är det i varje fall. Rekommenderar att göra pommesen först och sen sänka värmen till 150 grader och köra 10 minuter på slutet med korven i ugnen. Då blir det precis samma smak som på en tysk vägkrog i början av 80.
Flamberad (!) fläskfile fårn temu (uk) pommes och sås (!) gjorde på bumbu “rom” (sötsliskig sak). Chili utöver det. Smakar över förväntan. Och aldrig flamberat något förr.
Fläskfilé och pommes är ju gott!
Det viktiga är inte att det är avancerat, eller snitsigt, eller dyrt, eller nåt annat speciellt. Det viktiga är att man gillar rätten.
Själv åt jag hamburgare (köttfärspuck från Ica) på en Levainskiva, en ostskiva, mayo.
Enkelt. Gott. Orka fixa snitsig mat en torsdag när fru Norrland jobbar…
I morgon: Chicken Kiev. Det var inte i går jag åt det.
Att hälla sprit i maten och elda?
Mycket är att det ser coolt ut men man vill ju även ha lite av smakerna från det man flamberar med, utan att ha alkoholstinget. Om man bara häller på sprit utan att flambera så smakar det inte särskilt gott. Samma princip om man gör sås eller kokar gryta på rödvin eller gör början på en risotto. Man vill få bort alkoholstinget men få kvar smaker.
Edit: Man kan få till samma smak utan att flambera vid bordet, därav “det är coolt”. Smaken vill man ha, det är bara metoden som är lite show.
Lite experiment blir det, till Kiev-kycklingen.
En grönsallad med lite fänkål, äpple och finriven citronzest (och såklart en vinaigrette; olivolja, balsamico, salt, socker, vitpeppar). Några pinnar pommes också, det är standard. Chicken Kiev gör jag verkligen inte ofta, måste vara 20 år sedan senast. Men det är gott.
Idag blev det min favoritsallad. Ta fram en plastbunke. Bena ut grillad kyckling, dela tomater och physalis. Lägg i färsk spenat. Lägg i en riktigt mjuk avokado och rör om ordentligt med en gaffel så smetar avokadon av sig.
I kväll: Kyckling à la
Röd curry, chili i den dos man gillar, lite vitlök kanske, kyckling, ingefära, ljus soja, lite ketjap manis (indonesiskt, men man tar det man gillar), lite sesamolja, en svätt vatten, kaffirlime, thaibasilika, …
Ganska simpelt, men brukar bli rätt schysst.
Ingen fisksås dock, den funkar inte för alla som skall äta.
