De åkte ut i åttondelsfinal så nej.
Så jo.
Seger mot Senegal hade betytt kvart mot turkarna och därmed en match från semi.
Så nu har vi hamnat i ordmärkerier?
Det har gått bra för Sverige i VM 1958, VM 1974, VM 1994 och ev då 2002. Kanske aningen oftare än en gång per generation om det spelar så stor roll?
Min poäng kvarstår. Framgångar i ishockey är mer väntade. Det är en mycket mindre sport och Sverige är en av de ledande nationerna. En miss i ett mästerskap är tråkigt men chansen kommer snart igen.
Tydligen har många vinnarskalle. Sällskapsronder sätter ju mallen för hcp. och varje gång det är tävling i kompisgänget så är det svårt att inte hamna sist om man inte har över 36p.
Egon
Mijaín López, OS-guldet i tungviktsbrottning för 5:e OS:et i rad. Nu lägger han av.
Ingen har lyckats med denna prestation tidigare att vinna i 5 raka OS.
1 gillning
Du är för ung för och vad är klockan…
kanske det, men hur jag känner inför “fiaskon” eller framgångar är inte din sak att avgöra, det kan vi enas om va?
Om jag är fullständigt ointresserad av fotboll, men kollar ALL hockey och är JÄTTEintresserade av den sporten så kan väl ett hockeyfiasko trumfa ett fotbollsdito, på samma sätt som att VM guldet i Wien kan trumfa OS guldet i Turin.
Men varför då? OS spelas ju mycket mer sällan, mkt svårare att vinna ju?!
Jo men -87 var mer oväntat, på samma sätt som att fiaskot mot vitryssland var trumvirvel mer oväntat. Att vi går vidare från gruppen i fotbollsVM, bra jobbat!
Att vi åker ut innan en semi, inte oväntat.
Inte i mitt gäng…
Nu skall vi se om den historiskt minsta vinnarskallen av de svenska golfarna och min favoritgolfare kan hålla ihop det.
Nepp, tvåa och dålig sistarunda. Vuollerim hjälpte inte.
Pontus Nyholm på KFT ligger bra till inför de sista hålen på jakt efter Pgatourkort. Slutar med bogey.
R Karlsson?
Isånafall kunde han tyvärr inte det?
Men stämmer det, att han aldrig vunnit på champions tour?
Minns du inte? Han åkte ju till och med till en guru i Vuollerim för att råda bot på det. Han är den svenskaste av alla svenska golfare, på alla sätt, ingen kändisfarsa eller nåt. Har faktiskt kommunicerat lite med Robban under åren, kommenterade lite på den tid då man gjorde bloggar, journaler och hemsidor och sånt. Han var den av alla golfare som var den sista att fortlöpande kommentera sitt spel, vilket alla gjorde online på 00-talet. Frågade R om detta, hans version var att man inte orkar med alla tråkande kommentarer. Men i alla fall, han har ju själv vittnat om hans nervositet och dåliga självsäkerhet. Och som sagt bara andraplatser på champions, även på pga-touren. Han vann många på EU-touren, men aldrig genom att ligga bra till efter 54 och spela starkt de sista hålen efter jämt spel hela sista rundan. Det är vad en vinnarskalle gör. Inte slår bakifrån eller vinner trots dåligt spel de sista hålen. En vinnarskalle är som Tiger brukade säga, c’mon give me your best shot. Inte så svenskt. Kolla holländska eller belgiska cyklister som kommer tvåa en etapp eller ett lopp, inget om “hedersam” där. Demi Vollering, damernas Pogi är praktexemplet. Hennes minspel på podiet är HÖGST varierande.
Sen om det är BRA att folk är vinnarskallar är en annan sak.
(Ok jag har inte glömt att Robban vann Dunhill i särspel… men det var efter en sån slå-underifrån rond på sista)
Nu när du säger det, mne jag hade nästan lite tanke åt Jarmo S hållet.
Uppsalasvensson, hanterade ledarboll bra i våras, får se i morgon.
Nej, chokade på 16:e och hur många andraplatser har svenskarna på de större tourerna i år?
Det blev iaf vinst i på Challenge Tour i helgen…
Men Svensken som låg bäst till efter 54 rasade.
Visst, men han var tre efter och några andra svenskar som kom starkt…
Tycker Haeggman skall nämnas. Inte största touren, herrarmas europasenior, men han tog en ledning efter 54 till seger. Övriga, också på mindre tourer, som låg i täten föll tillbaka.