Jo fast det finns ju den här aspekten av att om man säger nåt udda så vill man göra sig själv lite mer intressant också. Det är ju fullt mänskligt och jag har säkert gjort mig skyldig till liknande grejer.
Ofta så är de där udda grejerna bäst där och då. På plats. Vissa saker smakar bra i sitt sammanhang men sen när man kommer hem är det inte samma grej.
Ja kanske 1000 kanelbullar till kaffe genom åren. Har dragit ner väsentligt på socker de senaste åren men var ett veritabelt kakmonster tidigare, morsan var grym på att baka, och det fanns sen alltid singoalla, ballerina, dammsugare, choccolate cookies hemma, och oftast till kaffe. Till semla, har inte käkat nån på några år, minns jag inte riktigt vad jag drack men inte kaffe.
Jag gissade nog det. Däremot kan jag inte gissa vad man skulle ha till semlan om man inte väljer kaffe. Öl? Vatten? Saft?
Jag vet att det finns en hel del som äter semla som simmar i varm mjölk. Även jag gör det någon gång ibland fast det kanske är maximalt var tionde semla som får bada hos mig.
Semla åts nästan alltid hemmavid, frugan köpte då ungarna fortfarande bodde hemma och då var det som typ middag eller efterrätt. Gillade att ha semlan i en djup tallrik med kall mjölk. Morsan körde det, tror det var nån tradition från där hon växte upp.
Att äta otympliga grejer som en smörgås, typ Big mac, subwaymackor, äggmackor på danmarksfärjan eller då semlor har aldrig varit min grej. Tog alltid QP och käkade äggmackorna med kniv och gaffel. Vill ha kontroll på käket. Det är nog därför jag ytterst sällan valde semla på konditori.
Kondis… jag var ofta på kondis förr, Uppsala har ett mycket bra utbud. Fågelsången vid Svandammen var min favorit, brukade stanna till där nån gång i veckan de år jag pendlade, ta en kaffe och macka, läsa SG eller GD, eller Allt om Historia i salig åminnelse… Men nu blir det sällan kondis. Lite OT, men allt detta i häraden Kaffe. Som man i och för sig inte dricker kvällstid.
Förra helgen drack jag för första gången i mitt liv mjöd, mer specifikt den danska 15-procentiga Vahalla Mjöd.
Första klunken kändes “hmm… kanske inte så dumt ändå, det smakar ganska mycket äpple” men när man druckit lite tyckte iaf jag att det dominerande intrycket var en fadd honungston som helt tog över.
(SN:s Coffey Grain, var tvungen att googla… Låter lite Jack Daniels Råvaran till Nikka Coffey Grain är majs, till skillnad från vete som annars är den dominerande grödan i världen. Majsen ska ge en sötare och mjukare sprit än sin vete-motpart.
Allt om Whisky har testat Nikka Coffey Grain 2024 Doft: Aningen blommig här finner vi mjuk karamellkola, våta vedträn, piggelinglass kryddat med vitpeppar hasselnötter och mandarinzest. Smak: Söt, sammetslen och fruktdriven inledningsvis. Färsk mango, ljung, mandelmassa och smak av honung livas upp av hackade hasselnötter och kryddiga fattoner som håller i sig i eftersmaken. Finishen är härlig och avslutar whiskyn med cederträ insvept i vaniljkola, lakritsrot och grapefrukt.
Emmas kommentar: “Fruktdriven grainwhisky med sprittande fattoner. Ett livfullt konstverk!” Poäng: 9,1/10p)