Bra och korrekt synpunkt. Det där är ju dock inte heller originalet (uruppförandet).
Tänkte på det också. Men ett klassiskt stycke är ju gjort att spelas av en orkester. Orginal spelar väl inte lika stor roll då känns det som. Men kanske kan lösa en midi-version åt dig.
Som sagt. Tycker din synpunkt var bra och korrekt (i grunden) 
1 gillning
Originalet
Genialt omarbetad cover
Ren efterapning .. blää!
Ken lee .. obetalbar!
Vinnare Nilsson Schmilsson
Egon
Apropå Rod Stewart har han ju även haft en stor hit med sin version av I Don’t Want To Talk About It. Den som först skrevs och spelades in av Danny Whitten (Crazy Horse).
Rods första inspelning var med på LP:n Sailing 1975, väldigt fint komp på den.
Whitten förstås klar vinnare här, men hade man fått slänga in Rods framträdande ihop med Amy Belle hade det nog varit en annan historia.
Orginalet
Covern
Hur mycket jag än gillar bowie slår nirvana honom här.
1 gillning
Lite kul att dom skulle kunna vara brorsor då man ser bilderna. Men håller med, Nirvana. Cobains röst.
En som har ungefär lika många covers som Johnny B Goode… Ingen kommer upp till originalet, men den funkar kanon med trumma och bas imho, skön version.
Men jäklar vad röksugen jag blir då jag hör originalet
Pojkvasker. Låtarna finns med tidigare. Använd sökfunktionen 
1 gillning
Här kommer en ren pianoversion av den som jag alltid har gillat, Hannes är grym och har gjort en version av flight of the bumblebee (bumble-boogie) som är riktigt bra också.
1 gillning
Den vänsterhanden vill jag ha i klass med den perfekta golfsvingen
Kolla på bumble-boogie så kommer du att vilja ha högerhanden också.. 
Den här låten var okänd för mig innan Stranger Things säsong 4.
Journey’s orginal är riktigt bra men det är samtidigt ingen nackdel med två bra röster i lite hårdare arrangemang, både Lzzy or Daughtry har grymma röster.. Jag har svårt att bestämma mig, det kanske bara är det bästa från två olika epoker.
Faktum är att högerhanden är rätt ok. Men jag klarar bara väldigt enkla varianter med vänsterhanden. Man skulle behövt börja tidigt. Men brorsan var lite underbarn, och då han, 4 år yngre gick om mig på piano då han var 6 år gick jag över till gitarr. På den tid då ”alla” som inte var sport eller tuffa spelade kommunal musikskola, Ett otyg att den har urholkats. Att kunna spela själv är förbannat kul.
Men men man är ju lite galen, här är målbilden…
Och för att O-OT:a här är typ originalet, Nordens bästa kompositör, spöa Alfven är ingen liten sak.
John Hartford gjorde originalet.
Glen Campbell gjorde låten riktigt känd
Här gör dom den ihop
Campbell i en sagolik version
Elvis har förstås testat också
Liksom Lucinda Williams
Dean Martin ville inte vara sämre
Ej heller Tammy Wynette
Eller Waylon Jennings
Aretha Franklin stod för nåt lite mer annorlunda
Sinatra back to basics
Och så där rullar det på. Men Glen Campbell gör det bäst.
Fortsätter bomba tråden. Velvet Undergrounds makalösa “Pale Blue Eyes”. Originalet här.
Garagevariant med Mike Scott, innan han bildade Waterboys.
Emmylou Harris och Sheryl Crow i pampig variant.
Och slutligen våra svenska Titiyo och Jill Johnsson, väldigt lik Crow och Harris i upplägget.
Velvet Underground förstås helt utan konkurrens här. Notera att ingen som gör cover sjunger den finaste versen:
It was good what we did yesterday
And I’d do it once again
The fact that you are married
Only proves you’re my best friend
But it’s truly, truly a sin
Det gör däremot även i den här otroliga live-versionen
Originalet.
Rätt kackig cover av Bowie
Amii Stewart vinner med sin discorökare
Studioversionen av Bowies är bättre och ligger rätt i tiden för mig, var lagom gammal då den kom. Då Amii stewarts kom kändes den som lite Bowiediscocover.
En riktig klassiker och en jäkligt bra cover… det är föräldrarna på gitarr och bas
Kul minne av originalet, stod och tankade min 142:a i Mantorp, med dörren uppe och Stray Cats på för fullt. En Raggarbil cab stannade, de kollade åt mitt håll, sen dånade Up the country från deras jättestereo över macken. Typ 86.