Testar starta en sån, minns inte om vi hade nån i de tidigare inkarnationerna av golfforum. Ganska så stort intresse för mig, har nog alltid (enligt föräldrar och andra) varit filosofiskt lagd, men där jag växte upp var det bara matte och ingenjör som gällde om man var kille och skrev bättre än snittet på proven (även om man gjorde bäst ifrån sig i “NO” och framför allt “SO”). Men då kåken var färdigrenoverad och ungarna växt upp lite gav jag mig i present att gå Idehistoria 15p på UU kvällstid 2008-2009. Sen dess har jag nästan konstant läst något filosofiskt. Kanske främst politiskt och sociologiskt. Fler som är intresserade, nån som läst eller hört något spännande?
Inte bara politiskt och sociologiskt, har kollat in den här killen, Iain McGilchrist, inspirerad av en vän som är helt såld. Filosof och psykiatriker som intresserat sig för hjärnhalvorna och hur de påverkat världen. (6) Discussing The Master and His Emissary - YouTube
Filosofi A Distans Umeå 30p.Rätt nöjd att jag +30 år efter gymnasiet fick för mig att se om mina gamla betyg skulle räcka för att läsa just Filosofi A.
Har läst ovanligt få böcker sista åren.
Surrogaten för läsandet har blivit Duolingo.
Rätta mig om jag har fel.
Filosofi bygger väl på en grundtanke om att något ÄR och sen spekulerar man om varför eller hur det kommer sig.
Pseudovetenskap… typ!?
Egna filosofier dvs. hur man tar sig an frågor och händelser i livet, känns mer greppbara.
De skulle iofs kunna utvecklas till eller förväxlas med principer … men det beror väl mer på hur de presenteras.
Pseudovetenskap, skulle inte säga det. Det är mer något som angriper det vetenskapen inte redan har förklarat. Skulle säger den ställer mer frågor än svar. Och som jag ser den är den mest spännande i människans värld, naturvetenskapen låter sig, åtminstone ner på en viss nivå förklaras i formler. Men en fråga som vad självet, själen är, är inte fruktlös, och det finns forskare inom psykiatrin som är både psykiatriker och filosofer och letar sig i utkanten av vad man kan veta.
Visstt, massor av filosofi är av typen kan en gris kallas en gris i ett parallellt universium…
Men jag tycker der är stimulerande, kanske framför allt att läsa.och det stimulerar min vetgirighet rent allmänt.
Och vetenskapen i sig är mycket ett filosofiskt projekt.
Själen kanske är ett bättre ord. Upplevelsen av sig själv.
Kollar f.n. Lite på den här
Den börjar i änden att människor hade den religiösa bilden av guds avbild, till att man under upplysningen mer började fundera på vad självet kunde vara. Nu tittar man på forskning av split-brainpatienter och scitzofrena och anser sig få fler och fler pusselbitar av hur upplevelsen fungerar.
Men jag ser mysterier i det hela. Till exempel, att själva varseblivningen, tänkandet är så distinkt. Att vi inte uppfattar en mängd parallella processer pågående. Vi har en uppmärksamhet som vi i och för sig kan rikta. Och här finns det forskning som tydet på att höger och vänster hjärnhalva har olika typer av uppmärksamhet. Något som sedan de som är i gränslandet mellan psykologi och filosofi kan dra vidare till att fundera på om människans utveckling i stort kan förklaras i termer av de två hjärnhalvornas konkurrens om vem som skall styra uppmärksamheten.
Bara en kort kommentar utan att låta negativ,
Har man inte forskat och påvisat att om en del av hjärnan inte fungerar så tar andra delar över?
Det borde ju tyda på att hjärnan är lärande och inte styrd?
Är ingen expert på området, men hjärhalvornas funktioner har just bland annat konstaterats hos patienter där någon form av defekt finns. Sedan, ja, hjärnhalvorna lär upp sig om delar av hjärnan skadas. Har en god vän som fick en stroke då han var 25. Fick lära sig gå, skriva osv… men jag vet inte vad som händer med hjärnhalvornas uppmärksamhet långsiktigt efter t.ex. en stroke. Men att hjärhalvorna har olika funktioner hos en oskadad hjärna är ganska oomtvistat.
Nope samt mja. Ämnet är brett.
Tex ett ämne kan vara.
Kritiskt tänkande (7,5 hp)
Delkursen är en introduktion i filosofisk metod och innefattar argumentationsanalys och informell logik. Syftet är att ge teoretisk förståelse såväl som praktiska färdigheter. Begrepp, distinktioner och metoder som tas upp tillämpas på texter tagna från ledar- och insändarsidor, kulturdebatt, politisk debatt och vetenskaplig debatt.
