Böcker att läsa eller inte läsa

Vi hade väl en boktråd på gamla stället?

Hur som helst: Thinking, fast and slow. Kahnemann.
Mycket läsvärd om man vill ta en sväng in i hur det kanske funkar bakom pannbenet.

1 gillning

Bok att inte läsa : Bröderna Karamazov. Bok att läsa : Brott och Straff.

1 gillning


»Om västerlandet var en person skulle hen sitta i väntrummet på psykakuten. Depressivt ältande det som varit, panikångest för vad som väntar. Men psykologins tumregel är ju att motgång leder till utveckling.«

När journalisten Niklas Ekdal tillfrisknade efter en hjärnskada och ett självmordsförsök vände han blicken från sig själv, mot samhället. Nutidens Sverige målas ofta i mörka färger, samtidigt visar statistiken att vi aldrig haft det bättre. Så vad är problemet?

Hur vi levde är en skallröntgen på fosterlandet, och en kärleksförklaring till Sverige som det är. Med hjälp av forskning, anekdoter och historia tonar det fram en helt ny bild av världens bästa och sämsta nation.

1 gillning

Läst, Kahneman en klassiker

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Själv tyckte jag (för 40 år sedan) att Bröderna Karamazov var en synnerligen bra bok, men jag är ju lite knäpp. Ideologisk diskussion sammanvävd med en mordhistoria.

Borde ju passa någon som gillar PGA touren där det går lite långsamt och inte är så “loud” :slightly_smiling_face:
Jag tror nog att det funkar att läsa boken och hoppa framåt några sidor här och där utan att missa
något väsentligt.

1 gillning

Om man uppskattar Kanheman och anser den vara basic enkel så kan denna ge mer hjärngympa…
https://books.google.se/books/about/Förnuft_och_fördom.html?id=S2u9DwAAQBAJ&printsec=frontcover&source=kp_read_button&hl=sv&newbks=1&newbks_redir=0&gboemv=1&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false

1 gillning

Eller den här, om man vill läsa rejält tunga grejor. Handlar inte direkt om hjärnan men kräver rejäl gympa av just hjärnan.

Att läsa, om man gillar svenska deckare som t ex Rolf/Cilla Börjlind, Arne Dahl, Rosenfeldt/Hjort, Kepler etc:

  • Göran Sällqvist i böcker om Rickard Ander. Första bok är Efter så många år.
  • Niclas Franklin i böcker om Tom Swedman (Niclas ver tidigare på forumet, är han möjligen kvar?) Första bok är Dödligt dubbelspel.
  • Pascal Engman/Johannes Selånger debut Till minne av en mördare. Bästa jag läst 2022.

Herregud, nej! Svärmor, som läste alla ryska klassikerna i läsgrupp på Sigtuna hyllar och har försökt peppa mej, sonen påstår att den tar sig efter 400 sidor. Jag har tragglat mig igenom fram till mordet, brakfesten och polisförhören. Men alla dialoger är seeeega. Ivan kan ha utläggningar på 30 sidor om nåt han kunde ha sagt på en halv då han försöker mansplaina Aljosha. Det är värre än Life of Brian.

Jag gillar lugna, eftertänksamma böcker, lyssnar på Linda Olssons Koltrasten för tredje gången. Det händer inte mycket alls. Men det är inte dessa evighetslånga tirader.

Kan rekommendera Linda Olssons böcker om man vill ha något stilla och eftertänksamt. Jag kräks på att varenda ord andas kulturelit, men hon kan verkligen måla stämningar.

Om vi skall ge mina motståndare här i de politiska diskussionerna vatten på sin kvarn så är Anarchy, State and Utopia av Robert Nozick boken att läsa. Den enda som riktigt fått nyliberalismen att framstå vettig för mej. Helst skall man läst John Rawls A theory of Jusice innan, eftersom ASU är ett högersvar på ATOJ. Den senare är mastig, men googlar man lite innan och följer hans läsanvisningar är den intressant, handlar lite basic om rättvisa, säg ur en Demokrat i USA’s perspektiv. Intressant och speglar mycket av vad jag tänker, men Nozick är som författare klart vassare.

Kan bara instämma!
Uppföljaren i trilogin(?) kommer när som helst tror jag.
Närmare bestämt nästa måndag.

Blir nästa mysfilosofiska att läsa

Får se om jag får vatten på min kvarn eller om det dödar mina babies

Eller om det inte ger några svar alls? Tänk om det “bara” blir lite mysfilosofiskt bluddrande? :scream:

Vem vet? Det kanske det blir.
Men en av mina kontakter i akademin tipsade mig, hon tyckte det passade in på mig och bara på titel och promotiontext verkar hon ha prickat rätt. Hoppas mest den dödar lite babies.

Skall kolla in sen, plöjt Pascal Engmans andra serie om Vanessa Frank som jag tyckt var bra.

Fast först sista delen om avdelning Q av Adler-Olsen

Mysfilosifiska böcker sen Riggat (som inte riktigt tänke hela vägen och som inte sa nåt som Cervenka och Piketty inte redan sagt, men där jag kan identifiera mig med vinklingen som ambitös folkhemsbakgrund)

Postmodernismen av Beckman - faktiskt essentiell för att förstå vänster idag, även om den är mycket luddig. Intressant, har läst om.

Därför Demokrati av Åsa Wikforss och hennes bror Mårten. Brodern verkar inte riktigt ha den distans till sitt vänsterengagemang som Åsa så förtjänstfullt har, uppväxt i rufflig förort, men de har en hel del points och intressanta ideer. Mycket om internet, ryska hackers och sånt.

Modern Konservatism av Jacob Söderbaum, en mycket redig redogörelse för en Konservatism i skandinavisk tappning.

Det har varit svårt att hitta nåt nyskrivet klassiskt liberalt i klass med Nozicks ASU, som i och för sig som det mästerverk den faktiskt är räcker långt, men har ni tips på nåt riktigt bra hyfsat nytt, liberaler finns det ju gott om här, så bring it on! Jag har varit lite osunt antiliberal rätt länge nu. Att kolla Jönsson nu på lördagsmornarna är kul, Malmögrabben kan snacka för sig, men han vidgar omte mina vyer precis.

Annars blir det mest en massa feelgood, Anna Lönnqvist, Liza Jewell och Jenny Colgan. Lönnqvist kul eftersom man faktiskt kan identifiera sig lite med rollfigurerna. Divertissement.

Läser Annika Norlins Stacken, en mustig historia i min smak, lite Erlend Loe. Halvvägs men den levererar hittills.

Läste nyss Charlotte Kallas “biografi”. Ovanligt innehållsrik för att vara en idrottsbok. Johan Esk har gjort ett bra jobb.

Lite väl mycket tjat kanske om hennes ofta negativa tankar, men ändå skönt att få inblick i även den mörka sidan hos en världsidrottare.

Under vintern tänker jag mig att läsa svenske nationalekonomen Daniel Waldenströms bok “superrika och jämlika”. I det som skrivs kring boken ställer sig Daniel på tvärsen mot Pikettys tankar och passar nog mer mitt tankesätt än Pikettys.

Det låter som en intressant bok. :closed_book: