Idag lyssnades även på Gago, en synnerligen speciell figur. Om det inte vore för hans sövande berättar-röst och bristen på lite mer intressanta utvikningar med intressanta detaljer hade det kunnat bli en 5:a. Nu blev det en fyra åt det svagare hållet.
Med en så pass spännande livshistoria hade jag förväntat mig lite mer.
Brukar lyssna på alla, men har tappat sugen i år, första gången det här milleniet tror jag. Lyssnar bara på något enstaka. Läser lite här och era låga betyg till Haber gjorde mig intresserad, och jodå, jag gillade det. Folks liv (hur mycket sanning han nu pratade) intresserar mig. Tror alla med mig jämnåriga, och därmed skapligt rutinerade, har levt ett lv som med lite dramaturgisk hjälp skulle skapa ett sommarprogram som skulle hålla mig trollbunden.
Det jag skulle vilja veta mer specifikt, efter att ha lyssnat på programmet, teatern intresserar mig inte alls, är storyn om hans far. Tysk under Nazisttiden - hur den vanlige tysken på gatan eller i byn typ 1937 upplevde situationen. Självklart satt kriget spår i alla, vilket han också hade fragment av med i programmet. Men innan kriget? Vilka spår satte det livet i de människorna?
Idag har Linnea Wikblad avlyssnats. En väldigt vardaglig historia om kärlek. De flesta av oss har en likartad historia som skulle kunna berättas.
Det märks att Linnea har som yrke att prata inför lyssnare, det höjer betyget från en etta till en stark tvåa, det flöt på väldigt bra men historien som det berättades om var inget speciellt.
Nu ikapp i schemat.
Klas Eriksson skådespelare pratar om döden.
Känslosamt berättat men på min betygsskala är det svårt att nå högre än en 2:a med tanke på ämnet.
Lyssnade på “Keplers”. I och för sig människors histora vilket jag tycker är spännande, men det där konstnärliga, bohemiska är för långt från mig för att jag skall kunna relatera eller faschineras. Visst jag vill också vara förtattare men det har jag redan säkert hört 50 sommarprogram som behandlar. Jublet då man inte blir refuserad. Men för de som älskar det flummigt äventyrliga kan det kanske ge nåt…
Lyssnade på den i bilen på väg hem igår.
Försökte komma på om vad som var mest dystert, hans sommarprat eller bilkön efter Nyköping…
Sommarpratet vann, bilkön varade bara i en kvart.
Det var det mest deprimerande jag hört på länge…
Idag var det Ida Johansson som det lyssnades på. Det blev en etta.
Jag tyckte inte att Idas sommarprat hamnat i rätt forum. Givetvis skall man inte gömma undan personer med funktionsvariationer såsom Ida med Downs syndrom men det underhållningsvärde jag vill ha utav ett sommarprat finns inte.
Börjat lyssna på Messiah, den verkar sådär, kommer nog lyssna klart på den i alla fall. Hans far var Andersonskans Kalle, verkar handla mest om det. Men inget himlastormande. Har varit för många skådisar, idrottare och liknande nu. Rosenberg borde ha mer att säga, bör väl kommentera sydöstra medelhavsstranden.
Nu gjorde jag det, och väl berättat. Men så jävla speciell var han och hans farsa inte.
Sen Jana Söderberg, terapeut, typ livscoach. Upplagd som små lektioner i resiliens, fokus, relationer osv. Man har hört det förr, särskilt på det glada 90-talet då man på jobbet stötte på såna här. Inget som ändrar åtminstone mitt liv, men man behöver små såna här emellanåt. Och jag vet inte om det för att hon har bakgrund från Östtyskland, men hon kändes inte som en blondonbellainfluencer. Lyssnade till slut och hade nåt vått i ögonen då hon avslutade, hon funkade för mej.
Lyssnat klart på Rosenberg. De sista programmen har varit lyssningsvärda, så också Rosenbergs. För mej. Inte för att jag liksom höll med Rosenberg, har det funnits nån Södertälje i honom så verkar den delen av honom ha försvunnit. Alldeles för romantisk. Men det var väl berättat och angelägna ämnen. Men, erst kommt das fressen. Ryssarnas fressen skulle vara riktigt intressant att få utrett.
I min betygsbok fick han en svag 2:a. En av hundratals sommarpratares historia, relationen till familjen. En behaglig röst med lagom tempo höjde programmet från en 1:a