Jag håller till på hat-sidan.
Motiv:
Det är platt.
Det finns inga träd.
Det är hårt.
Det är brunt och därför fult. Golfbanor ska vara gröna.
(Det är dock lite småkul som omväxling ungefär vart femte år)
Lutar mer åt älska sidan. Har dock inte speciellt stor erfarenhet. Har spelat Falsterbo (platt, lite brun men mestadels grön), North Berwick (inte så platt och vad jag minns ganska grön) och Gullane (spelade alla 3, inte alls platt och mestadels grön).
Vad gillar jag med links då:
- Framförallt är det att det är så helt annorlunda mot banorna hemma
- Utsikten och närheten till havet
- Kul att tänka på ett annat sätt i spelet. Rulla in bollen eller slå under vinden. Skitsvårt men kul
- I skottland kan man också titta inåt land och se stenbyarna och tänka att snart ska jag få sätta mig i klubbhuset eller på puben och dricka en Ale och käka en fish and chips (eller möjligtvis en haggis
)
1 gillning
Knappt spelat nån förutom några mindre varianter i England. Däremot tycker jag alla banor som blir knepiga för proffsen är kul att se på
Gullane-banorna ser jag som avvikande från övriga links-banor jag spelat. Den dominerande kullen i landskapet gör att det blir en hel del nivå-skillnader. Så vill jag ha det.
Håller med rörande proffsen, dock tycker jag att på St Andrews tenderar det att bli puttningstävling. Det roliga är när någon hamnar i någon av (döds)bunkrarna i nära ospelbart läge såsom “Ole” gjorde minst två gånger igår.
Jag gillar Links eftersom den får mig som har hyfsat högt hcp, 16-17 typ, att känna att jag är i spel även vid missar. Det är ju inte så mycket skog och vatten som käkar bollar om man säger så.
Dessutom är det kul att kunna få en hel del extra rull.
Sen är jag ju iofs inte bra nog för att kunna använd mig av massa olika finesser. Men att kunna putta långt eller rulla slag känns mer bekvämt än luriga chippar från frodig ruff.
Dock vet jag inte om ni kallar våra svenska varianter som Grönhögen, PGA och sådana för riktig links, eller om det måste vara ännu mer vindpinat. För mig är de links i alla fall.
1 gillning
Fråga: är inte st andrews mer hed?
Om definitionen är att många hål ska ha kontakt med havet så är det nog en hedbana. Det är väl bara borta vid vändningen det är någon slags havskontakt. Möjligen kan man väl också räkna ettans tee. Jag är dock osäker på definitionen.
Definitionen av ‘links’ var väl ursprungligen nåt i stil med “länken mellan hav och land”. Om det området är stort så behöver väl inte en golfbana ligga närmast havet på det området för att vara en “linksbana”?
Jag har bara spelat 3 äkta linksbanor, men skulle utan tvekan kunna spela bara dem resten av livet.
Varför?
Turfen, ytorna och kraven på variation av slag.
Det finns många inlandsbanor som har liknande egenskaper, men det är ändå nåt speciellt med närheten till havet.
Banor där det enda slaget är ett ballongslag, oavsett om det är från tee eller fairway blir endimensionella och i längden tråkiga.
Jag vill kunna välja om jag vill slå en hög wedge eller rulla in en j7 från 80 meter utan att vara begränsad av bandesign eller klipplinjer och ruffhöjd som nån greenkeeper anser att banan ska ha.
2 gillningar
Ungefär som Coleburn. Sedan är det ju givet att banan i sig har stor betydelse, pss som den har det om man lirar en “vanlig parkbana”.
Min erfarenhet av links är begränsad men ett par exempel på bra links är:
- Portmarnock Links: mkt trevlig.
- County Sligo: lysande, om än inte riktigt “riktig” links i alla avseenden.
… utomlands. För sen kommer svensken hem igen och går hellre in i skogen.
1 gillning
Har en bild av att är inte havet närvarande så är det wannabeelinks…lite svag för det estetiska.
Typ första intrycket sätter nivån.
Att kunna missa från tee med 100m i sidled och ändå kunna spela vidare uppskattas. Tricket hur landa bollen, på green eller rulla in, bestämma sig för ett val och ändå upptäcka att bollen är 40m för lång när väl rullet avstannat…
Links helt ok någon gång då o då…
Argumentet att det finns fler sätt att slå slag på en linksbana håller jag inte med om helt och hållet. Att frivilligt välja ett annat slag än sitt vanliga slag är en sak, på en skogsbana tvingas man i många fall slå slag man inte är bekväm med, det är därför jag gillar skogsbanor framför linksbanor. På en linksbana kan man i princip alltid slå sitt favoritslag, du kan alltid slå din 30 meters slice om det är ett favoritslag, bara att sikta lite snett och skruva in bollen på fairway. På en smal skogsbana är inte alltid detta möjligt och du blir tvungen att välja ett annat slag.
Måste vara otroligt trånga skogsbanor du spelar? Kan du ge exempel?
De trixigaste jag kan komma på är Ingarö skogsbana och Nacka men det kan inte vara många ställen som en 30 m slice inte funkar på dem. I så fall ligger du redan snett efter föregående slag.
“Krav på variation av slag” var nog fel formulerat om man bara avser att ta sig runt…om man vill ha en så bra score som möjligt så gäller nog samma krav på olika slag som på vilken bana som helst.
Skulle nog ha skrivit “möjligheten att slå olika typer av slag”. På många vanliga banor finns inte möjligheten att “spela längs marken”, utan det är bara höga ballongslag som funkar.
1 gillning
Ingarö är skoj dels pga det du säger men också att banan tillåter att du studsar in. Många skogsbanor har för mjuka foregreens osv så att greenen sticker ut och därmed blir precis som en parkbana.
Links grej är ju läget, turfen och vinden. Och pot bunkers.
Ligger du mask är det ofta besvärligt att slå din “standardskruv”.
Jag tycker golf är tillräckligt svårt när det är vindstilla.