Idag på årets sponsorgolf (4 man scramble) lirade vi väl sådär, men humöret var på topp. Framme vid 10:e hålet (vårt 16:e för dagen) lyckades jag med konststycket att slå en topp ner för dalen, sen rullar upp mot green där det går en fågel… och tunnlar fågeln mellan benen och bollen går vidare upp och lägger sig på green.
Det var inte lätt för dom andra att slå sen när man ligger i fosterställning av skratt 
Överlag händer det ganska många konstiga grejer på en golfbana.
En grej jag kommer ihåg är när kompisen gjorde easy par på en par3:a
Tåade bollen 1 meter höger, sen en råtopp rätt på flaggan. Bollen la sig död 5cm från hål.
Själv har jag toppat bollen från tee , träffat röd tee som var i form av en kub. Vinkeln gjorde att jag fick ducka……
Nä sånt händer inte.
Det kan man tro
Jag kommer ihåg en runda där @AlbertS lyckades med konststycket att träffa sin egen telefon med bollen… 
Hehe jo jag har ju själv på en forumresa slagit bollen i röds stolpe sett den komma tillbaka rullandes förbi oss på gul för att slutligen stanna på vit tee. 
Vi andra i bollen stog och tjoade/hejade på den rullande bollen att resten av närliggande partier måste trott att någon gjorde en HIO!
På 53 spelade säsonger har det ju hänt en del sjuka händelser.
Topp 3.
Tre.
På Mallorca. Spelar Santa Ponca med en kamrat från backtee. På en par 3:a slår kompisen med 3-4 i handicap en topp som knappt träffar bollen och ligger kvar på tee. Jag slår som tvåa och slår ett normalt slag till nära green. Kompisen förbereder 2:a slaget och samtidigt passerar ett sällskap bakom greenen. De stannar till och ser när kompisen sänker 2:a slaget. Det är därefter stora svårigheter att övertyga sällskapet att det inte var en HIO.
Två.
Hårga Open i Bollnäs, slutet av 70-talet. Vid dåvarande 7:e hålets högra kant fanns en lada. Kanske finns den fortfarande kvar. Jag slår något höger på andra slaget på detta par-5 hål och träffar ladan. Efter lite letande hittar vi bollen inne i ladan!!! Under lunchen berättar jag detta för brorsan som då berättar att han lyckades med exakt samma sak!!!
Ett.
På Huvudstadens parkbanas 9:e hål (då det var 18 hål) slicar jag ner 2:a slaget i kanten av vattenhindret. Bollen hittas och jag bestämmer mig för att slå trots att den är ordentligt pluggad. Lera, vatten och smuts flyger upp ur vattenhindret tillsammans med 2st likadana Titleist nr 4 med exakt samma märkning. Det går inte att avgöra vilken som är min boll. Jag vet att jag några dagar tidigare slog till samma vattenhinder.
Då har du inte varit med länge… har väl träffat minst två 150-pinnar och tre teemarkerinar. Det är bara på karlshamns gk det
Jag hatar att ligga bakom 150-pinnar.
Röd teemarkering på 13:e var en sån där kopp man lägger peggarna i. Den fick en rätt klockren golfbollsstämpel
En annan rolig grej som hände på en av min och stefans utflykter va när vi spelade sölvesborg en vinter. Dom hade utslagsmattor vid teekulorna men då tänkte stefan äsch jag backar två klubbor så kommer jag precis till gräset istället. Givetvis toppar han utslaget så den studsar i kanten på mattan och bak två meter istället Då är det inte lätt att hålla sig för skratt.
Motordrivna golfvagnar kan ställa till det ordentligt.
Har flera gånger varit med om att dessa motoriserade vagnar plötsligt “rymt” från sin ägare och till synes spårlöst försvunnit på banan.
Senast det hände så hittade vi den förrymda vagnen efter en kvarts letande i ett djupt vattenfyllt dike som låg på andra sidan nästa håls fairway. Tog ytterligare 10 min att få upp den och då diket var fullt med brännässlor hade vi svidande minnen av detta i flera dagar efteråt.
Annars är det väl utslag som träffat en stenbumling så bollen flugit högt bakåt och landat 20 meter bakom tee, toppade slag med järnklubbor där bollen farit iväg som en raket över fw och stannat 1 m från hålet efter att ha krockat med flaggan som jag minns mest.
/ TT
En liknande händelse med elvagn inträffade på EG…
Slog två rätt så ruttna slag på ett par 4 igår. Tredjeslaget var lite väl friskt, men tog i flaggtyget och bollen hängde kvar i vad som kändes som flera sekunder innan den föll ned och lade sig vid hålet.
En enkel bogey alltså.
Gimmie. Schyssta kompisar.
Par 3, 140m, nedför, rätt jobbig ruff vid sidan.
J8 hookad ut i den där ruffen. Sedan ett hack med LW. Slaget var eg alldeles för långt men bollen slog ned i koppen. Birdie utan att nudda greenen. 
Med risk för att rutinerade scegare hört det förr… så för nytillkomna
Ca 2008, första rundan på halvannat decennium med gamla golfpolaren som hittat mig på Facebook, på Upsala. Har burit bag mina ensamna rundor, har nu lånevagn. Ovan vid det, glömmer att låsa hjul, bagen rullar ner i en damm, missar precis att få tag på den då den sticker iväg. Putter, järnsjua och järnnia försvunna. Två mobiltelefoner och 600 kronor förstörda, och fick spela plaskvåt från hål 6 efter att ha vadat efter för att rädda vad som räddas kunde.
Första året jag spelar, 1981, svingen är upp och ned, nu har jag kommit kanske 130 med järnfemman ett tag, så jag tar den vid inspel. Och träffar klockrent. Bollen flyger till min stora förvåning över green, studsar och träffar en kille på benet på efterföljade tee. Vad får jag ur mig om inte ”jag råkade visst träffa bollen”. Samma polare som 2008 var med.
Han var också med senare samma år då vi spelade i dimma. Samma hål när jag tänker på det. Viksjö förresten. Jag har ungefär lika långt kvar, slår en järnåtta som inte känns bra och gormar och svär i dimman. Vi kommer fram ur dimman, bollen ligger en halv meter från hål, och polaren får sitt vad gnäller du om moment. Klart irriterad, men gör min första birdie.
Och han var också med en runda på småsnobbiga Kevinge några år senare, då svingen inte funkade, hade puttat kasst på ett hål och gick av, och en skrattmås flyger över oss och ger ifrån sig det ljud som skrattmåsarna producerar. Sinnet rinner över och jag utbrister ”HAHA DIN JÄVLA SKRATTMÅS”. Sen var det visst en annan green precis i närheten, där nån precis puttade.
Avrundar med en utan polaren. Spelade kåbo tillsammans med två skintorra herrar i 60-årsåldern, de låter mig hoppa in i bollen. Det är småsura, svårpratade och lirar rätt dåligt. 8:e hålet där vi är går nära 5:e och vi har båda slagit ut oss i ruffen nära det 5:e. Då kommer en boll på 5:e vandrande, och en dam i 30:årsålden som klätt sig på ett sätt som damer sällan gör på golfbanan, och som onekligen har kvinnliga former kommer emot oss, efter att ha slagit ut i samma ruff. Herren bredvid mig tar stegen fram till mig och viskar på bredaste skånska ”vilken gudinna”. Lite överraskande.
