Ett minne som etsatt sig fast i minnet av någon anledning är en händelse i slalom i OS i Sapporo 1972:
På tv visades startande med nummer 100 och uppåt och “Plex” förklade att detta var någon sorts privata åkare som själva betalat stora summor för att få delta i OS.
Just då startade en japan med nummer 103 eller någonting och som grenslar direkt första porten och försvinner i ett snömoln varvid “Plex” yttrar något i stil med att det där var synnerligen dyra sekunder!
Så var det med det…
https://www.facebook.com/share/v/MbrMR4FmPRkJPT1z/?mibextid=UalRPS
Undrar om inte pingis är en av de sporter där det är störst skillnad mellan den stora massa som faktiskt provat på och blivt ”i mammas källare”-duktiga jämfört med spelarna på toppnivå.
Jo. Åtminstone på ett sätt eftersom så många faktiskt lirat lte pingis i nån källare.
Annars skiljer det förstås enormt mycket även mellan en motionär, även om man gått en crawlkurs, i lokala simhallen och någon i världseliten. Eller en cyklist på Touren jämfört med en 50-åring i lycra på sin halvnya racer…
Men det känns absolut lättare att förstå skillnaden när man ser pingis eller kanske också andra racketsporter, eller egentligen de flesta idrotter med redskap.
Jag känner nog att golfen står sig ganska bra därvidlag
Alla sporter har en enorm skillnad mellan hygglig amatör och proffs i Weltklasse.
Pingis kan många relatera till. Golf, inte så många.
Lite OS minnen
68 - familjen har nyligen fått tv, det tjatas om att det är via satellit, har mycket fluffiga begrepp om vad en satellit är. Jag tittar lite då morsan gör nåt i köket. De springer en raksträcka, sen stannar de. Obegripligt. Antagligen 100 meter har jag senare insett.
72. Gisslandramat förstås, Gunnar Larssons tusendel, hans hål i tröjan. Vilken prick.
76. Glans är sexa. Där kommer händerna, och en massa motorcyklar som kör före
80. Bojkotten förstås och Barons och Arvidssons guld.
84. Den flygande mannen på invigningen, Sjöbergs silver. Carl Lewis
88. Att det inte fick ätas hund, Ben Johnson och ett världsrekord i höjd för damer nästan samtidigt
92. Pilen som tänder den olympiska elden. JO’s guld i pingis som blev sveriges enda.
96-04 Nada. Då du norrland skrev Cathy freeman minns jag det förstås.
08. Higa maggi slår Carolina Klyft, Holm river på 2.36, Kallur faller på första häcken, Alshammars dräkt spricker och Abrahamian vrålar då han döms bort. Minns för att jag komponerade lite låtar för att irritera dotter. Ballader har sin funktion som minnesbärare. Den här med hjalmar och sket blev perfekt för Alshammar.
12. McCartney sjunger på öppningen och svenska triathlontjejen får stryk i spurten. Os guld för Sverige i nån segling.
16. Den fruktansvärt pinsamma kommenteringen av Zacke och Nilsmark.
21. I’m a Swedish Viking.
24 hållar på att komponera en ballad för att minnas. 6.25 och hem rimmar.
Lägger till egna OS minnen utöver redan nämnda.
Fosbury som hoppade baklänges över ribban.
David Wottle med keps som alltid startade långsamt på 800m men hade grym spurt (1972?)
Alberto Juantorena med de jättelånga benen och enormt långa löpstegen som hade den ovanliga kombinationen 400m och 800m (1976?)
Etiopiern Yifter (1980) som såg väldigt gammal ut och själv inte riktigt visste hur gammal han var. Vinst på 5000 och 10000m.1980 tror jag detta var.
1968: 8 meter 90!!!
Minns du den?
Han har en svaghet, det är hans svaga spurt. Jag har inte förstått varför han inte springer 10000m istället för 1500m ?
Känns som att det är svårt att ta poäng mot Djokovic i tennis också. Eller förstå hur sinnessjukt snabbt man springer i friidrott (alla distanser). Tror ingen här kan hålla samma tempo som maratonlöparna i ens 400 meter.
Är svårt att föreställa sig hur bra Scottie är också. Men där kan ju en amatör hitta nåt bra slag och jämföra sig. Det kan du inte på 100 meter.
Bordtennis är nog lite snällare än andra idrotter faktiskt. Men möjligen att folk tror att de är bättre än de är?
Pingis, snällare?
I beg to differ.
Bollen skulle gå två ggr över nät vid egen serv och en gång över nät vid proffsserv.
Man kan också tänka på Karelin mot valfri elitmotionär. 
Maratontempo är 3.02 per km. I 42 km. Hur många i detta forum har någonsin sprungit en (1) km under tre minuter.
Jag har viss erfarenhet av bordtennis. Var väl inte elitsatsande som barn men gick iaf till några finaler på landskapsnivå på slutet av 80-talet när bordtennis var en stor sport och “alla” spelade. Spelade Tackiness D på backhand och Waldi på forehand vill jag minnas. 
Grejen är att i bordtennis kan du få nån poäng på tur. Kantbollar, nätrullare, våldsamma chansslag… I tennis krävs en helt annan atletisk förmåga. Är lite som att jämföra innebandy med ishockey.
Måste ha tänkt fel angående maratontempot. Tror jag blandade ihop det med att springa 400 meter på bana under 1 minut. 
Barshim och Tamberi. Delat guld igen om båda “håller ihop” fysiskt?
Osannolikt men två definitiva favoriter.
5000 meter. Den nya klungspurten à la cykel.
Hypotetiskt kan man förstås få till en bisarr kantboll på en enstaka serve i pingis, men det är nog fan enda chansen till poäng.
Var hygglig på att springa i yngre år. 35 minuter på milen. Vann 5km terränglöpning i regementsmästerskapen när jag gjorde lumpen på 16,50. Då skulle jag nog hängt med marathonlöparna i 2km
Rörande racketsporterna, en motionär skulle med tur kunna vinna någon enstaka boll i Badminton och Pingis medan i Squash och Tennis där skulle det vara noll vunna bollar i en match.
Ser ingen skillnad i tennis och pingis när det gäller amatör mot världsspelare. Med ren jävla röta kan jag ta en boll i båda i egen serve (jo jag kan slå en “riktig” tennisserve).
Men egentligen är det ju faktiskt så att i många idrotter gäller nästan “ju sämre desto lättare” för att klara sig på ren tur. Har man någon fallenhet för en idrott så är man lite för smart.
Möter jag en gammal tävlingsspelare i badminton så kan jag finta honom lättare än om jag möter en total motionär som inte förstår och går på finten.
Det är ungefär samma i fotboll. En brunkare på korpnivå är fanimig svårare att tunnla än en division 3-spelare.
Man kan få en turlig studs i en skarv på en squash-serve. Man kan göra serve-ess i tennis (se ovan).
När (eller snarare om) spelet väl är igång tar ingen av oss en enda boll i någon av racketsporterna, det är bara i egen serve du har en chans.
Därför försvinner egentligen chansen snabbare i badminton och squash där man fortsätter serva så länge man tar poäng. I pingis och tennis vandrar ju serven.