Startar tråd istället för att modsen skall behöva bryta ut. Det blev prat om Woburn, Halmstad, egna rum i skogen vs spela på åker. Och här ser jag en öppning för diskussion. Har själv svårt för skogsbanor, även om mellanbanan på Upsala nog har mest skogbeklädnad av Upsalas banor. Spelade min första golf på Viksjö, där man från en punkt kunde se alla banans hål. Och jag gillade det.
Besöker jag en bana för greenfeespel vill jag ha vackra vyer. Som Grönhögen, Gränna, Visby. Barsebäck de där hålen vid havet. Det behöver inte vara åker. Ekerum ger en känsla av hål i egna rum , men skogen tränger sig inte på. Närbelägna Saxnäs, kontroversiellt byggd i strandskog, där känner jag lite klaustrofobi. Och åker jag utomlands, jag vill se landskap, inte trädbestånd. Old Course, man såg stan överallt ifrån. Härligt.
Samma också med TV-sändningar. Finns inget tråkigare än Firestone, Colonial, sista hålen på Barsebäck. Då det blir lite öppnare, som på Augusta funkar det.
Men en sak, Ekar är fina som kuliss på golfbana, Kalmar, Åtvidaberg.
Öppna landskap eller varje hål i sitt eget rum? Banor som får till bra mix?
Gillar spel i skogen, och bäst när det är röjt på marken så att man faktiskt kan hitta en sned boll och spela på den, dock kanske inte i önskad riktning
Ja alltså, jag gillar öppna banor också men gärna med lite mer fantasi och finess än fram och tillbaka på ett öppet fält utan naturliga höjdskillnader, bäckar och annat som förhöjer.
Runt Uppsala? Nu är ju inte mittuppland det vackraste av landskap… men jag håller nog Håmös stora som den finaste av banorna. Och den är relativt öppen.
Park känns som den gyllene medelvägen. Gillar träd men inte sly och ljung som vi har i mina hemtrakter.
Runt, över eller igenom ett träd/skog hellre än att en åker/fw dräller av bunkrar och crossing hinder etc.