Egentligen är det inte hela Nordkalotten som är aktuellt. Vi kommer köra av bilen i Kirkenes. Därifrån kommer vi undvika Finland (denna gång) och ta Norge via Nordkap - Alta - (ev Tromsö) - Narvik in i Sverige vid Riksgränsen. Därifrån söderut (sydöst, troligen) på något sätt, ännu ej bestämt.
Narvik och Björkliden är två banor vi bestämt oss för att spela. Lofoten Links har vi, i princip, bestämt oss för att inte spela men vi kanske öppnar plånboken och tar en runda kring midnatt, bara för att…
Tipsa mig! Vilka banor borde vi spela på? 9-hålare är inget problem (de är rätt vanliga norrut). Några (tiotals) mils omväg är inga problem.
Vi söker alltså inte banor som ska kriga om att vara “Bäst i Norge/norra Sverige” utan banor som kanske tillfredsställer något annat, fin natur, utsikt, hål som klättrar kring i naturen.
Jag har hittat några som är “nordligaste banan”, “nordligaste linksbanan”, “nordligaste 18-hålsbanan”, osv. Sånt kan också göra att en bana platsar på “att-spela-listan”.
Jag var medvetet vag, helt enkelt för att vi inte bestämt hur resan hemåt kommer gå, mer än att vi åker in vid Riksgränsen. Det är bland annat golfbanor som kommer styra rutten.
Det kommer sannolikt landa i att vi har en idé och den idén kommer sedan justeras under färd. Vi kanske bokar boende ett par-tre nätter framåt.
Jag är ju sugen på Kiruna och Esrange. Frugan kanske inte så mycket… Jag får mitt lystmäte av lämningar från andra världskriget i Norge, så möjligen backar jag hennes idéer på resan genom Sverige. Har hon inga idéer kan jag ju kasta fram ett förslag.
Av de banor du nämnde, finns någon som är speciell? Vi jagar inte topp-banor, utan snarare topp-upplevelser. Risk-reward tilltalar mig. Då kan man anpassa spelet efter dagsformen. Eller utmana sig… Skogsbanor tilltalar mig mer än parkbanor men jag gissar att parkbanor är i minoritet norrut. Men det kan förstås vara en förutfattat mening, bara för att det finns mycket skog norrut. Vatten tycker jag om, helst naturligt. Kanske Porjus, där finns det ju vatten i överflöd… I alla fall en omtalad bana, som i sig verkar vara en “simpel” bana, men det är underordnat. Upplevelsen kan vara förstklassig även på en sådan.
Luleå har en nio-slinga med skog och diken, en med park och en med hed-ish. Men särskilt speciell är den inte.
Inte heller Skeå eller Umeå är särskilt speciella i mina ögon, men nog finns det skog.
Bra banor har du i Oulu (Virpiniemi och Oulu), men Finland var ju inte aktiuellt?
När i tiden är det? Banorna här uppe öppnar ju inte förr än…senare.
Vi skall ev till Lofoten mitt i sommaren för att hälsa på polare som har hus där, och avser då spela Lofoten Links. Kalla det bucket list om du vill. Kostar en del, men hur ofta är man där?
Vi åker tidigt på säsongen (kanske mitten på juni in i Sverige). Målet är att försöka pricka perioden med minimalt med snö, och minimalt med mygg… Oklart hur det går i år när vi nästan har sommarvärme redan nu i Götaland.
Och, jo, det suger i villhöver-tarmen att spela Lofoten Links. Tredje varvet är ju gratis…
Mitten juni innebär att greener i Sverige norra Norrland kanske är skapliga, eller kanske inte. Beror på vilken bana och hur mycket stryk de fått under vintern.
Bjurholm, helt underbart annorlunda och har man den som hemmabana blir golf en konditionsidrott. Raviner mellan tee och fairway och mellan fairway och green. Obs, det är riktigt brant på flera hål så man behöver nog okej hälsa för att knata runt.
Campingen bredvid var inget vidare, helt okej stugor men jättesmala sängar.
Finns ett minihotell inne i samhället som även har lunchservering med god mat.
Pepparkaksdoft över samhället och banan om vinden ligger på då Nyåkers har sin fabrik där.
Jepp, Bjurholm är en trevlig bana med branta backar. Enda banan jag kan tänka mig att ha en golfbil på. Bl a så ligger hål 12-14 en bra bit bort på en egen del av banan.
Har spelat med 30 grader i skuggan och vindstilla och det var en utmaning. Efter branta backen på par 3-hålet 16 - först ner sedan upp - från utslaget till greenen fick vi sitta och hyperventilera i drygt 5 minuter innan vi kunde fortsätta.
11an är ett lurigt par 3-hål där man slår över en höjd ner på greenen som man inte ser alls.
Jag lägger den till potentiella mål på resan söderut. Det kommer bli en hel del zick-zackande. En hel del av resan kan nog bli nära kusten och då ligger det bra till för en avstickare inåt landet.
Det brukar inte vara sååå mkt mygg på golfbanan så tidigt på säsongen, men det hänger såklart lite på hur torrt det är from snart fram till aktuellt datum. Lite anti-mygg brukar räcka ganska långt.
Usch, ja. Där hinner man ju inte reagera förrän de slitit bort ett stycke kött…
Visst är mygg en plåga men vår plan med hela resan är att välja tidpunkten rätt, klä oss rätt och använda medel som finns, ifall det skulle finnas fler mygg än vi önskar oss. Det är bara lite synd att “vi sörlänningar” ständigt och jämt ska klaga på en myggplåga som faktiskt inte gäller 12 månader om året…