Att göra rätt, hålla sig lugn och, som chef, värna om sina kollegor har förbytts till hot och våld. Kollegor känner sig osäkra och personligen fruktar man för sitt liv och inte minst sin anställning.
Känslan är inte nice och man kan inget göra.
Nu ska pöbeln och annat löst folk (som inte har sett något) göra sin röst hörd över den 100%iga samstämmighet som alla vittnen har.
Man tror att det är en mardröm och vill bara vakna.
Tack!
Jag skötte, som sagt, situationen helt klanderfritt. Idag kändes det okej men sen fick jag en släng av PTS, tror jag.
Konstig känsla. Blicken vandrade kontinuerligt över axeln. Inget kul.
Beror på vad du menar med inblandad?
Inte ens jag var inblandad… jag råkade vara i samma rum när psykbrytet kom. Som chef måste man stävja sådant här beteende. Att säga till var det minsta … det som följde efter borde varit det värsta men jag befarar att gulligull-maffian ska flytta fokus och leta efter annat lullull o fjanterier.
Jag förstår inte vad du är ute efter i din frågeställning.
Någon har betett sig illa inför andra. Varför vet ingen. En tillrättavisning var på sin plats och är man chef så agerar man så att de andra inte behöver göra det. Det ingår i jobbet.
Där skulle det slutat men… ja, jag kan väl inte skriva för mycket om det.
personligen fruktar man för sitt liv och inte minst sin anställning.
Då undrar man självklart vad hänt?
Har man stöd uppifrån,?, .om inte så kommer anställning in.
Frukta för sitt liv? Hotad verbalt ? Tillhygge?
Om lite brus längst ner så är det väll bara att utföra jobbet vilket ingår i mandatet som chef…vilket ni gjort.
På tanken om ”sitt liv” så brukar jag tyvärr låta småsaker ta för stor plats (överreagera) och sen, tvärtom, underreagera på större saker.
Det slog mig idag att hjärnan inte alltid reagerar som förståndet vill. Det var ingen stor sak för mig även om det var obehagligt men efter att ha hört andra så insåg tydligen hjärnan att ”det här kan vi inte vifta bort”.
Lite missvisande hopskrivning där.
Uppsägning är det inte tal om för min del. Kanske mer omöjligt att jobba kvar pga. rädsla för nya oprovocerade incidenter från samma håll.