Jag och en kollega går iväg för att äta en middag vid 18-tiden, och jag berättar för honom om en fråga jag läst någonstans i en sån där “enkät” man får i olika mail. Typ
“vad har du för tröja på dig”…“om du vore en bil vad vore du då”…
En fråga var tydligen så här:
Du befinner dig på en öde ö med din stora idol. All mat är slut. Hur lång tid tar det innan du börjar äta av din idol?
Kollegan tyckte frågan var knasig, och han tyckte den var ännu mer underlig när jag frågade honom hur han skulle göra om det vore han och hans fru.
Sen spann jag vidare på det där och kom på att en JÄVLIGT INTRESSANT FRÅGA är om ett par enäggstvillingar befinner sig på ön. Och ser exakt likadana ut.
Jo, om de då äter varsin hand av varandra. Blir de då mer mätta än om de skulle äta upp sina egna händer?
Om de ser exakt likadana ut borde det ju inte vara någon skillnad. För det man förlorar från sin egen kropp ersätts ju med annat från den andra kroppen.
Men känslan är att man borde bli mer mätt av att äta något externt. Förutom att det såklart förmodligen är enklare än att förmå sig att tugga på sin egen kropp.
Nu vill jag att någon fysiskt kunnig person förklarar sanningen för mig.
När det gäller idol, jag har ingen idol så frågan går bort.
När det gäller någon i sin absoluta närhet så tror jag att man långsamt svälter ihjäl tillsammans.
Sedan kan jag ifrågasätta hur sannolikt det är att man skall hamna på en öde ö där det inte finns något ätbart i form av fisk, skaldjur, växter… och det dessutom skulle vara så att ingen letar rätt på en inom rimlig tid.
Det känns som sannolikheten är större att jag skulle bli kung i USA.
Rent teoretiska resonemang kring hur man skulle bete sig om situationen uppstår är rätt meningslösa, man har ju ingen aning hur ens eget beteende skulle bli när de mest basala behoven är svåra tillgodose.
